Det är spännande att resa! jag älskar verkligen resandet och möjligheten att se nya kulturer och möta nya människor. Man behöver inte alltid resa särskilt långt för att få en upplevelse och mycket kan hända bara man beger sig ner i källaren där man bor...
Men idag är jag i Varberg! Kom hit igår och ska stanna till lördag. Lite kul kvällsjobb och en del ledighet väntar på mig! Varbeg kan man ju tycka, är lite väl svenskt för att bjuda på språkförbistringar, särskilt som den halländska dialekten inte är särskilt utbredd bland personalen på hotellet jag blivit inkvarterad på. Rikssvenska är det som gäller.
Men trots att vi pratar samma språk och använder helt normala ord och uttryck som "öppettider", "säg bara till om du behöver något", "jag finns här för dig" och "jag fixar det", så verkar dessa uttryck inte ha samma innebörd här som hemma!
Jag märkte redan vid incheckningen igår att inte allt var som jag trodde. Min entré på hotellet var strax efter 18 och lillkillen i receptionen bad mig vänta. Jag väntade och han verkade inte särskilt stressad över något, inte förens en äldre kvinna kom sättande i korridoren. Då fick han något ändrad färg i ansiktet och försvann genom en skjutdörr som gled igen med en sällan skådad kraft. Kvinnans ringande på diskklockan väckte säker en och annan från sanatoriets kyrkogård runt hörnet. Det tog inte särskilt lång tid innan en grånad man med bekymrad blick tittade ut genom skjutdörren och samtidigt som han bemötte ringaren av reception, så kunde man ana den lätt vaxade frisyren på lillkillen som nu försökte köra osynlighetstricket och helt obemärkt dyka upp framför mig.
Lillkillen visade sitt bredaste leende och frågade vad jag ville, "jag finns här för dig!"
Incheckning sa jag, det ska finnas ett rum reserverat för mig, Jag heter.... Hann inte säga mer innan Lillkillen avbröt mig med: "Du måste checka ut innan 11!"
"Jo det vet jag", sa jag men nu vill jag checka in.
Jag vet inte vad som hade hänt innan jag kom dit, men mitt i diskussionen mellan ringaren och gråben så visar det sig att osynlighetstricket inte hade fungerat och en ilsken stämma tillsammans med en generalspekning deklarerade: "Det var han!" och visade på lillkillen.
Nu kokade stämningen runt disken och jag frågade om jag bara kunde få ett parkeringskort, så jag kunde parkera bilen innan vi fortsatte incheckningen. Gråben fixade kortet i en handvändning och medan jag vände ut mot bilen kunde jag hä
öra lillkillens stämma igen: "Du måste checka ut innan 11!"
Nu var det drygt två och ett halvt dygn tills dess så jag kände mig inte särskilt jäktad över det.
Väl inne igen hade dispyten lagt sig och jag kunde kvittera ut tre nycklar till ett enkelrum. Frågade aldrig, utan bara konstaterade.
Det finns ett Spa på hotellet! Idag när det regnade som värst, tänkte jag dra nytta av faciliteterna och bada lite varma bad. Drog mig mot repan igen och möttes åter av lillkillen. Hans första fråga var: "Skaru checka ut?"
"Nej, jag blir kvar till lördag, men jag tänkte besöka ert Spa!"
"Det kostar 650 spänn och så lägger du handduken och badrocken i tvätten när du går ut!"
650 kronor för ett bad tyckte jag lät dyrt och frågade hur länge badpasset räcker?
"Vaddå räcker? Vi har öppet till 23 och när du är klar lägger du handduken och badrocken i tvätten!"
En trevlig Spa-terapeut hörde vår samtal och flikade in att avgiften för Spa räckte ett dygn. Hon förklarade att det ingick ett kit, med tofflor, badrock, handduk, skåp och necessär.
"Jag fixar det åt dig!" sa lillkillen och försvann in i troligen något som var ett mausoleum, för han kom inte tillbaka.
Efter en stund och viss förvirring där de ville ha betalt en gång till för Spa, så fick jag mit kit och kunde bege mig till poolen.
Det var rätt mycket mänskor som hade kommit på samma idé som jag och flera barnfamiljer fanns där med tillhörande vattenlekar och sjunkbomber. En i personalen sa att de kunde vara bra att komma lite senare, för då har barnfamiljerna gått. De hade ändå öppet till 23, så vid 20 tiden kunde jag räkna med att i princip vara själv i hela anläggningen. Knatade dit strax för 20 och upptäckte att alla delar var stängda. Fick reda på att specialavdelningen med olika tempererade bassängen och bubbelbad alltid stänger 19 och saltvattenspoolen, var extra stängd. Ett nytt uttryck för mig, som tydligen betyder att ingen personal finns så då stänger vi fast vi sagt att vi har öppet till 23.
Med tanke på mitt väldigt lilla utnyttjande av Spa, frågade jag om det kunde förlängas mer än dygnet som ingick, eftersom jag blivit hänvisad en tid då det var extra stängt.
Så brukar det aldrig göra, så det kunde de inte bistå med idag.
Efter en segdragen diskussion gav jag mig och insåg att ett femminutersdopp i bassängen kostade 650 pengar. Började bli hungrig och gick för att byta om till middagen. Som blev en historia i sig.
När jag passerade repan på väg mot restaurangen ropade de efter mig: "Säg till om du behöver något!"
Tålamod: Ge mig tålamod!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar