Semester, resor och förväntningar

Nu var det ett tag sedan jag bloggade, det har varit en riktigt intensiv månad med mycket arbete och annat jobb att ta tag inför sommaren. Jobbade sista dagen inför semestern i tisdags och trodde aldrig att den skulle ta slut. Allt bara vällde in som ett jordskred i pappersform. Jag tycker om att jobba, men det har varit ett intensivt år och det kändes som en semester var nödvändig. Har med visst våld bokat in en vecka på Karpathos, där jag är nu och går ner i varv. Det är lite märkligt med semester och eget företagande, för det känns ofta som om man smiter från sina plikter om man inte ständigt är på jobbet. Jag har pratat med många vänner som är i samma sits som jag och de känner på samma sätt. Lite konstigt för ofta jobbar man mycket mer än 40 timmar per vecka som anses vara heltid, och varken kvällar, nätter eller helger är tider då man kan anse sig ledig. Så varför känna dåligt samvete när man borde glädjas åt att få egen tid? Kanske har det att göra med det ansvar man känner för den verksamhet och den personal man har. Eller bygger kanske mer på oro över samma sak? Jag vet inte riktigt, men om man ser till villkoren att vara företagare och arbetsgivare så är det mycket som krävs av en. Det diskuteras hela tiden ökad trygghet för anställda och bättre villkor för anställda, vilket är bra. Men vilken trygghet och vilka villkor förbättras för oss företagare? Vi ska vara garanten för att de politiska löften hålls, men till vilket pris? Själv kan jag inte riktigt slappna av och ta semester om jag är på hemmaplan, utan jag måste bort. Jag måste helt enkelt resa från min verksamhet ett tag. Med dagens teknik så har jag ändå med mig den till stor del, men jag är ändå inte på kontoret och på så sätt känns det som ledigt! Jag har en hel vecka ledigt och det känns verkligen som en lyx att få ägna mig åt mig själv och dottern, på mina villkor. Det är inga stora saker vi gör, men smågnabbas lite, tävlar i solbränna och antalet sovtimmar! Det är precis så jag vill ha min semester, för att kunna komma hem och köra på ett år till! Det skulle dock vara skönt om Sveriges politiker tog småföretagandets villkor på allvar, vi sysselsätter trots allt en väldigt massa människor, och skapade villkor som gjorde att även vi kunde känna oss trygga och ha ett skyddsnät även för oss. Det debatteras just nu om att ta bort uttag av eventuella vinster i vårdbolag. Att arbeta mot en vinst i bolaget måste vi göra, hur ska vi annars överleva? Att vi är skattefinansierade, är ingen större skillnad mot t.ex byggbolag som gör stora vinster på offentliga uppdrag. Vi som småföretagare gör inga jättevinster, men vi måste skaffa oss en buffert där inga skyddsnät finns för oss. Jag har stora förväntningar på att den samlade politiska eliten skall samla sitt förnuft och göra det något enklare och drägligare även för oss småföretagare. Göra några reformer som gör att även vi kan sova lugnare om nätterna och inte behöver resa bort för att få fiktiv vila.