måndag 8 april 2013

Valfrihet rättvisa och solidaritet

Jag vet inte om jag är helt ensam om att tycka att det är rätt skönt att känna sig myndig och ha rätt att ta beslut om mig som person utifrån de behov jag själv har.
Det händer titt som tätt att jag hamnar i diskussioner om rättvisa och solidaritet som är några begrepp som idag känns något urvattnade samt även kapade av organisationer som i det närmaste hävdar ensamrätt till tolkning av dessa ord och dess betydelser.
Rättvisa ska då på något sätt handla om att allt ska vara på samma sätt för alla. Att ha möjligheten att göra val utifrån de behov och möjligheter jag själv har och att kunna påverka min situation finns inte i resonemanget. Det märkliga i detta är att om jag hävdar mina behov som kanske skiljer sig från någon annans så är jag inte solidarisk. Hur märkligt är inte det, och hur mycket begränsar inte det utvecklingen för varje individ? Om vi bromsar individerna vad händer då med samhället vi lever i, bromsas inte det också?

Vi kommer från ett Sverige som under så många år inte erbjudit valfrihet, utan placering och hänvisning till välfärd utifrån geografiska indelningar. Vad jag minns så klagades det rejält på detta system och bristerna i individuell utformning efter de behov som individen har. Det klagades också mycket på den tröghet som fanns inom organisationerna och där nytänkande rejält motarbetades, vilket fick till följd att många vantrivdes på sitt arbete och resultatet speglade också detta.
En förklaring till att det var så kan vara att det var ett gammalt system som skapades för att snabbt tillgodose en ett helt lands behov. En från början bra reform som skapade en bra plattform för välfärd åt medborgarna.
Men vi har kommit väldigt långt sedan dess och har också blivit fler och fått andra behov och möjligheter som uppmärksammats av både personal och nyttjare. Därför behövs den reformering och uppdatering som påbörjats för att möta dagens krav på effektivitet, kvalitet och anpassning. Därför behöver vi också innovatörer och nya aktörer på marknaden för att bibehålla en utvecklingsprocess.

En av de bästa utvärderingsmetoder som finns är det fria valet. Att inte bara välja politiker vart fjärde år, utan kontinuerligt ta ställning och välja det som passar dig bäst för att uppnå uppsatta mål. De aktörer som inte fyller måttet och som inte blir valda, försvinner helt enkelt.

Vi lever i en demokrati och ska vara väldigt glada för det. Jag tycker också att vi i Sverige är myndiga nog att kunna ta ansvaret för våra val själva och nyttja demokratin fullt ut. Det jag inte förstår är alla politiker och organisationer som arbetar för att strypa individens rätt att ta hand om sig själv och sin utveckling, samt att de också visar stor vilja och nit i att detaljstyra medborgarnas vardag och val. "Välj oss, så gör vi dina val sedan.. "
Det jag har ännu svårare att förstå är alla som verkar vilja stötta detta, utan minsta tanke på vad som händer med vår vardag om vi inte får friheten att välja, samt ta ansvaret för våra val. Är vi verkligen i så stort behov av detaljstyrning eller är det så att vi är rädda för att någon kan göra ett "bättre" val och få fördelar av det?
Kan det vara så att det mer är en rädsla att en granne med sina val kan lyckas bättre än jag? Frågan är bara hur den lyckan ska definieras och kan man beskriva resultatet med orättvisa och osolidaritet?

Kan inte rättvisa vara att få utvecklas efter de möjligheter jag själv har utan att det på något sätt ska ses som en kränkning av någon annan. Att visa solidaritet kan vara att stötta och uppmuntra alla individers utveckling efter sina önskemål och möjligheter.

Jag hävdar att vi alla är olika med olika möjligheter och begränsningar som måste bemötas på individuell basis (utan att behöva definiera kön, etnisk härkomst, religion, sexuell läggning eller handikapp). De allra flesta av oss kan och är mogna nog att ta ansvar för sig själva och sina beslut. Stöd bör ges till de som behöver detta. Att skapa en miljö där initiativet och valmöjligheten begränsas för individen tror jag är generellt begränsande för ett lands utveckling.