lördag 8 september 2018

Se hit! Vi är de Feministiska miljödemokraterna!...

I morgon är det den stora valdagen! På något sätt känns det som vår egen V-day, men med en helt egen betydelse. Tänkte blogga om det men har ändrat mig, jag bloggar om en annan blogg jag skrivit. Egentligen ska man inte blogga som jag gör, det är ingen idag som verkar orka läsa en längre text och ta till sig information. Det är väl därför Manualer idag innehåller en bildlig sammanfattning för snabbstart. Det är väl därför många människor idag verkar styras av ord istället för meningar och köper en idé eller utspel som kan verka lösa deras problem, fast den egentligen kanske mer stjälper tillvaron.

Inför valet 2014 skrev jag en blogg om detta med partinamn och hur många verkar att fastna för ett ord och välja det, utan att ta till sig någon längre information om hur valet egentligen sammanfaller med vad jag själv tycker. Som Miljöpartiet! Det låter som om det skulle vara det bästa för miljön att välja dessa, men är det verkligen det och vad vill de mer än det lite luddiga "bra miljö"? Hur ska vi nå dit och vilket pris får vi betala och i så fall varför? Vem slår de sig ihop med och hur får de fram sin röst där?  Det är många frågor som man bör ställa sig innan man går på namnet.
Klimathotet är väl globalt, hur påverkar våra tunga pålagor oss i förhållande till den globala bördan som måste bäras?
Själv anser jag att klimatproblematiken som inte är en helt enkel fråga, eller ens entydigt definierad. Det är ett problem för allt på denna planet och måste involvera världssamfundet med ett gemensamt ansvarstagande. Framförallt så behöver vi inte subventionerade el-cyklar...

Med tanke på att miljöpåverkan från landet har ökat med MP i Regeringen, så kan ,man fråga sig hur bra det gått med deras medverkan? Att deras ledare också har svårt att leva som de lär när de samtidigt pratar med paniken i rösten över vad vi andra måste göra, känns inte heller trovärdigt. Är man ett smalt parti borde väl grunden vara att självgod i första rummet och visa hur man gör!

I bloggen skrev jag också om Feministiskt initiativ. Feminism låter ju bra, så då röstar jag på dem! Jag vet inte hur många som verkligen läste deras partiprogram, men det var en lista av praktiska dumheter som inte borde styras utifrån politiken utan möjligen inom ramen för ett intiativ av kommunikation mellan människor. I år har jag inte hört så mycket från dem och med den havererade #metoo-rörelsen så har väl de flesta drivande figurer fasats ut i tomma intet. På något sätt kändes det som att hela kvinnorörelsen och jämlighetsarbetet som pågått i över 100 år, urholkades och backade tillbaka till primatstadiet av F! och satte de som verkligen behövde stödet, i kylan. Ett helt vansinnig skott i foten på sig själva. Men det är tydligen viktigt med feminism som beskrivning, mänsklig kan jag själv tycka låter mer lockande, men feminism drar.

Demokrati är bra! Det är viktigt med demokrati. Men vad demokrati är och hur demokratin hanteras, är kanske inte lika viktigt. Förvånansvärt många av de som nyttjar demokratiordet i partinamnet, slår inte vakt om ,och arbetar efter demokratiska principer. Vilket det med all önskvärd tydlighet har visats inför detta val. Det är för mig den kanske mest skrämmande delen av de opinionsmätningar som görs, att mer än hälften av de röstberättigade kan tänka sig att stödja antidemokratiska partier eller partier som beter sig antidemokratiskt.

Men idag när allt men behöver veta ska inskränkas till ett förkortat meddelande i luren, gärna från någon kompis som man lämnar över ställningstagandet till, så är nog demokratin mer hotad än vi i själva verket vill kännas vid. Var själv i valet och kvalet om jag skulle rösta i år. För första gången i mitt liv var jag tveksam till att delta i ett val i Sverige och det grundade sig i det politiska spel som pågått under den senaste mandatperioden. En period som kännetecknats av idé-torka, urholkande av demokratiska arbetsmetoder och krampaktiga aktioner, samtidigt som man försökt att bara baktala sina opponenter istället för att föra diskussioner och arbeta brett med de demokratiska medel som står till buds.

Jag undrar om vår sittande Regering verkligen gjort sig förtjänta av den kostnad de uppburit? Eller för den sakens skull, även politiker som uppburit ersättningar och överdebiterat utan prestation.

Inför nästa val vill jag locka väljare till det nya ansvarstagande partiet som ska tilltala alla: Feministiska Miljödemokraterna. Som namnet anger så är det till för alla och innehåller bara det som är nödvändigt. Partiloggan ska vara en ritad kvinna på rosa botten. Kvinnan ska fisa blommor och bredvid henne står det en man som håller om ett barn. Symboliken i detta är att kvinnor och män har samma naturliga behov men kvinnan gör det kanske inte mer miljövänligt, men trevligare. mannen symboliserar att jämställdheten är viktigt och att de bägge finns med symboliserar vikten av kommunikation människor emellan.

Jag tror på att många lösningar som idag ska hanteras av politiker, egentligen kan hanteras där de uppstår och mycket problem uppstår vid dålig kommunikation och dålig attityd.

Vad skulle kunna gå fel med ett parti som heter Feministiska Miljödemokraterna? Allt finns ju där i namnet! ja, det skulle väl vara att namnet blev för långt då!?

Idag är det Valdagen, men också Kulturarvsdagen. Jag hoppas kulturarvet med ett öppet samhälle, överlever!

tisdag 4 september 2018

Fusk, Folkbildning och Felsatsningar (Demokrati är en färskvara)

Det fuskas i Sverige! Fuskas med bidrag mm. Jag har inget statistiskt underlag för det jag nu kommer att skriva, men det verkar vara en allmän medvetenhet om detta. En medvetenhet som delar landet i olika läger. Då inte politiskt indelade utan attitydsmässigt.

  • De som fuskar och tycker det är ok.
  • De som fuskar men inte tycker det är ok om andra gör det.
  • De som inte fuskar men tycker det är ok om vissa gör det lite grann.
  • De som inte fuskar och tycker fuskandet är förkastligt.
  • Politiker
Den sista gruppen kan också finnas representerad inom de andra grupperna. Men det mest spännande är att möjligheten till fusk skapas inom politikergruppen. Det är där besluten tas om alla bidrag som skall delas ut och som sedan utformas av ett antal tjänstemän med bättre eller sämre förmåga.
Jag tillhör den grupp av människor som tycker vi har alldeles för mycket bidrag och skulle hellre se att pengarna från början i största möjliga mån, stannar hos de som tjänat in dem. Därmed inte sagt att alla bidrag ska bort, vi måste hjälpa de som verkligen behöver hjälp.

Men om vi tar bidraget till elcyklarna: Ett vansinnigt förslag i sin början, som av någon outgrundlig anledning fick fäste i Riksdagshuset och realiserades. Det var alltså alldeles för få som reagerade över dumheten redan från början. Anledningen till det vet jag inte, men om jag skulle gissa så hade det med en politisk eftergift till MP att göra, för att de skulle kunna känna sig delaktiga och sprida lite glädje bland folket. Men det är min högst personliga gissning.

Men det finns massor med bidrag som man lätt skulle kunna kritisera, men jag nöjer mig med ett par till:
  • Bidrag till föreningar, organisationer och trossamfund. Att vi en gång i tiden skulle få bidrag till föreningslivet som skulle stå för folkbildningen, var kanske en bra idé då när man satte likamedtecken mellan Socialdemokrati och Sverige. Men idag när vi kommit längre och ser att det finns fler värden och tankar i världen, så är frågan om vi verkligen måste ha dessa bidrag kvar. Ffa de bidrag som betalas ut till organisationer som föraktar det liv vi lever och den demokratiska friheten.
  • Bidrag som i sin utformning blir missriktade eller rent segregerande, t.ex arbetslöshetsunderstöd till människor som söker jobb men som jobbar heltid under annan tid än kontorstid. Eller löfte om bidrag till en extra semestervecka för barnfamiljer.
Det är valtider och att öppna upp för att ta del av människors inlägg på sociala medier, gör i alla fall mig rädd och fundersam över folkbildningen i landet. men å andra sidan så sätts väl ribban uppifrån och hur ffa vår sittande Regeringsbildare hanterar denna tid, är rent skrämmande. Med så mycket lögner och ryktesspridande. Något som i sig urholkar demokratin. Jag trodde botten var nådd under förra valet, med det var bara en viskning av det som sker nu. Det verkar tyvärr inte som man har så mycket annat att komma med mer än att man kan tänka sig leda en koalisionsregering. Men är man en kvalificerad ledare om man beter sig så som de gör?

Folkbildning i all ära, men hur står det till med folkbildningen i politikerkretsar. Många jag stött på där har sprungit från ungdomsförbund rakt in i moderpartiet och haft skygglappar mot världen utanför. Hur bra bildad blir man då. Minns en rookie som jag stötte på inför förra valet som hade fått riksdagsplats. Hon tyckte det var helt fantastiskt att få bo i en av Riksdagshusets lägenheter och allt hon behövde fanns inom ramen för det. Hon behövde aldrig gå ut! Hur bra beslut tar man och hur bildad blir man om man aldrig går ut i världen? Själv anser jag att alla politiker borde han en utbildning i statskunskap samt varit både anställd och drivit eget företag, innan man får sätta sig i Riksdagen. Läste en gång för länge sedan att i Japan fick man ingen högre tjänst om man under 44 år. Det berodde på att man ville att alla med högre ansvar skulle ha gått igenom livets fyra kvadrater. Som de såg det består dessa av barn/ungdomsstadiet, vuxenlivet med med relationsbildning, eventuellt barnafödande, samt att någon närstående dött. Vid 44 års ålder ansågs det vara uppfyllt. Ett synsätt så gott som något när det gäller folkbildning och förståelse för världen.


Sociala medier.
Människor runt om i landet ventilerar sina tankar på emellanåt ett bra sätt som tydligt visar hur de tänker, andra har lite mer grovhuggna kommentarer. Det finns hela skalan från professorer till neandertalare. Tyvärr så är den nedre delen av skala alldeles för välrepresenterad. Det får i alla fall mig att tänka på hur landet egentligen ser ut, befolkningsmässig. Alla dessa människor finns runt om mig och jag tvingas möta dem varje dag. Medvetet eller omedvetet kan jag utsättas för de mest märkliga tankar och gärningar. Det kan vara i affären, på gymmet/fritiden, i skolan, eller på jobbet. När man ser hur svårt det är att förena dessa ytterligheter och få något vettigt ur det, ser jag också behovet av att reformera arbetsmarknadens lagar, för att arbetsplatser ska kunna fungera. För att energi och resurser ska kunna nyttjas för att skapa goda miljöer istället för att överkompensera för orosspridare som har en egen agenda mot jobb och arbetskamrater.
Jag tror det är viktigt att arbeta med människor som vill delta och där görs ingen skillnad mellan ursprung eller läggning.


För första gången sedan jag fick börja rösta, så är jag tveksam till att delta i valet. Jag är så otroligt less på den fars som spelas upp just nu och som pågått under den senaste mandatperioden. Med tanke på hur fort allt förändras så tror jag inte heller på att rösta som jag gjorde sist, eller ännu mindre på hur jag vart lärd som barn att rösta. Val samt demokrati är en färskvar och allt som görs av slentrian eller protest, kan leda till allvarliga inskränkningar av demokratin. I maj skickade jag runt fyra frågor till våra Riksdagspartier i förhoppning på att få svar på dessa innan valet, men inget svar har inkommit. Demokrati är som sagt en färskvara som måste behandlas väl i båda ändar, både av oss som röstar men också av de som vill att vi ska rösta på dem. Uvell har gjort en lite sammanställning över vår Regeringsbildares syn på demokrati från sitt håll:
Det är ett lågvattenmärke för demokratrin! Därför tror jag på att vi medborgare måste agera och ställa våra frågor till politikerna och inte bara de frågor de vill få till sig.
Därför ger jag inte bara min röst till någon, utan att jag kan få relevanta svar på de frågor jag ställer inför mitt val. Jag ställer de här få se om det är någon som känner sig manad att svara:

  • Den svenska vården har i flera avseenden hamnat i en återvändsgränd. Minsta möjliga åtgärd prioriteras före adekvat diagnostisering och åtgärd. På vilket sätt är ni beredda att reformera primärvården för att nå ett högre mål?
  • Psykiatrin: När psykvården själva får bestämma, sätter man vårdlagen samt patientlagen åt sidan. Man är beredd att satsa skattemedel på icke fungerande metoder istället för att använda dessa till fungerande sådana. Är det rimligt eller vad tänker ni göra åt saken?
  • Sverige är inte självförsörjande när det gäller livsmedel. Det bidrar i sig till högre miljöbelastning samt utarmande från de länder vi hankar från. Dessutom utsätter det oss för en risk att hamna i livsmedelskris. Hur är ni beredda att reformera skattesystem, jordbrukspolitik och globalt ansvarstagande i detta?
  • I Sverige höjs skatterna, som ett svar på alla problem. Med tanke på att fördelningen av skattemedlen är problematiska och många gånger missar sina mål, samt blir överutnyttjade. Hur tänker ni arbeta för att reformera alla system så de blir mer effektiva till de som behöver och låter resterande intjänade pengar stanna hos befolkningen, som då får lättare att leva på det de tjänar?
Jag skulle kunna lägga till en fråga:
  • Den psykiska stressen ökar i landet trots alla välfärdssystem. Kan det vara systemens brister som är orsaken till detta? Finns det någon forskning runt orsakerna? Vad säger då forskningen och vad tänker ni göra åt detta?
Jag vill bo i ett land som stöttar de som behöver, men framförallt ger möjligheter till alla att utvecklas och ta hand om sig själva, samtidigt som de bidrar till vår uppbyggnad. Minska flödet av felsatsningar och låt människor ha möjlighet att påverka sina liv på ett positivt sätt istället för att smita undan via felriktade bidrag.