Har fått frågan vad det är som gör denna kust så magisk för mig och har lovat att försöka beskriva det! Frågan är bara hur beskriver man en känsla, en känsla av närhet, frihet och kärlek?
Jag kommer ihåg min barndoms somrar, när vi packade in oss i vår lilla SAAB för att fara till Strömstad. Kvällen innan var ungefär som dagen innan julafton, men pyssel in i det sista. Det stektes ägg till äggmackor, kartan studerades noggrant och starttiden var satt till fem på morgonen.
En lång bilfärd senare med frukoststopp och bilorientering med letande efter landmärken, som älgen på klippan innan Trollhättan. Allt var en enda lång upptäcktsresa och känslan av att till slut få se havet, var överväldigande på alla sätt! När man till slut fick doppa tårna bland krabbor, maneter och sjöstjärnor, var lyckan total och den exotiska bilden var fulländad i och med den stora kontrast mot Kalkungsbadet i Lindesberg, som jag kommer ifrån.
Att få hoppa på klipporna och känna lukten av tång samtidigt som man kunde höra dunket av fiskbåtarna som kom som en armada svepande in över fjärden mot hamnens fiskmarknad, där alla turister stod ivrigt och väntade på att få köpa de där riktigt nyfångade räkorna. Hela bilden var så perfekt och tilltalade nog egentligen alla sinnen och drifter en ung pojke kunde ha. Allt etsade sig fast och lekte runt med mitt medvetande även i drömmarna.
Drömmarna ledde mig långt bortom horisonten och min nyfikenhet om vad som fanns där växte med åren. Drömmarna som också blev dagdrömmar kretsade mycket kring just horisonten och den har blivit som en själsbild för mig som ger mig driv, hopp och lust.
Att ha blivit äldre och haft möjligheten att se bortom horisonten har stärk min känsla av att de bortom horisonten finns möjligheter och grogrund för mer drömmar. En form av evigt driv att komma framåt.
Idag räcker det med att jag kommer hit och får uppleva de kontraster i färg, lukten av hav,
känna graniten under mina fötter och lätt hittar en plats där jag kan se horisonten, så blir jag lite av barn på nytt. Min nyfikenhet retas och livsenergin slår nästan volter av glädje över att få ny energi!
Jag tror det förklaras med ren kärlek!
