Finns Sverige?

Det är sommar och semestertider och jag har farit runt i vårt avlånga land på en hel del uppdrag och mött människor på alla möjliga och ibland omöjliga platser. Det är lätt att upptäcka att vi bor i ett just ett avlångt land, för människors inställning och levnadsvillkor skiljer sig rätt mycket från landsände till landsände. Trots skillnaderna så finns det också lite som för oss samman och gör att jag känner att jag bor i Sverige, Allemansrätten. Jag kan ta mig tusan stanna och gå ut och njuta av naturen var än jag är! I sommar har det dykt upp massor med svamp och bär som det bara är att ta del av. Ok, får dela med vildsvinen också...

Trots att vi har väldigt mycket att vara glada över och kanske borde vara stolta över i detta land, så har jag i år mer än någonsin mött en bitterhet och osund inställning till det vi borde vara glada över. Det har gjort att jag ställt mig frågan: Vad är Sverige?
Har försökt ställa samman en lista över egenheter och frågeställningar av vad jag stött på:

• Svensk sommar! Jag vet inte om det är värt att skriva spaltmeter om ett regnväder och krigsrubriker om att det rinner vatten längs vägen. Att spä på med ännu mera negativitet istället för att peka på alla möjligheter vi har istället. Jag har hört och även varit inblandad i omöjliga diskussioner om rättvisa när det gäller väder. Att vi borde få ha det som i Grekland och Spanien, (vädermässigt då, ekonomiskt och socialt säkrat ska vi ha det som det är, eller gärna ännu mer)... Undrar verkligen om vi bli gladare och lyckligare av att raljera över något vi inte kan påverka?
• Turister! "Dom kommer hit och tar plats på våra restauranger och handlar massa saker i butikerna, som om dom var gjorda av pengar!" Ja, jag vet inte, men min uppfattning är att de turistar ungefär på samma sätt som vi gör när vi är utomlands och behöver äta och känner för att shoppa. Ibland verkar det som om många missat själva utbytesdelen i turismen. Meningen är nog att de ska få en upplevelse med sig hem för pengarna, medan många här verkar tycka att det är bättre att de bara skickar pengarna. Kanske är det grunden till en ny industri, betala pengar för att slippa se... Vad är det vi är oroliga för att de ska se?
• Vissa orter har tagit detta till en hedersuppgift att styra bort turister, genom att skylta med att det inte finns något att se. Se min tidigare blogg...
• Semesterstängt! "Hur fan kan man ha semesterstängt mitt i semestern?" Ja, med gällande lagar och möjligheter på arbetsmarknaden här i landet, så är det nog bara en frukt av det vi ser. Vissa ställen blir tvungna att välja att stänga för att själva kunna ha lite ledigt eller för ombyggnation och gör det förmodligen under den period de har minst intäkter.
• Shopping! Lider själv inte av denna mani eller hysteri, men blir emellanåt ofrivilligt inblandad i detta spektakel. Att spendera utan tanke, verkar vara en djup drift som vissa näringsidkare verkligen dragit nytta av. Jag säger inget om det, mer än bra gjort! Mest funderar jag på alla dessa som handlar mer av tvång än av nytta och om priset för deras glädje är mellanskillnaden för loppispriset för samma vara de nyss köpt, eller om det har ett högre värde? Ångestdämpande?
• Festivaler! Alla platser med självaktning ska ha en festival av något slag. Landet lever verkligen upp på sommaren och det gillar jag. Mycket uppdämt behov av glädje ska under några dagar kanaliseras ut. Vissa platser är bättre på detta än andra och har en större tolerans för liv och rörelse. Har lite svårt för de orter och platser som gör allt för att begränsa detta. Liv föder liv och det måste väl vara bättre att människor går ut och vågar ha kul, än sitta på nålar för att vara orolig över om någon blir kränkt, störd, eller avundsjuk. Något som kan beskrivas med kränkt och störd.
• Hat! Denna sommar! De kränktas och påhoppande människornas sommar. Jag kan inte förstå vart allt detta hat kommer ur, mer än avundsjuka och intolerans. Att klättra på mediastegen, är tydligen detsamma som att ge thaimassage med spikskor. What goes around comes around... Stöttar eller uttrycker man hat, blir man lätt en hatad person. Pröva någon annan infallsvinkel.

Själv tycker jag att vi bor i ett land som med så mycket fördelar borde kunna erbjuda mer ödmjuka människor och ett öppnare sinne. I min jakt på vad Sverige är har jag tyvärr bara hittat Allemansrätten, som den fundamentala rättighet som också genererar glädje. Vi har skolplikt som är en enorm fördel mot de flesta länder i världen, men som vi redan med bröstmjölken lär oss att avsky som ett nödvändigt ont. Något som de flest andra länder skulle applådera och höja till skyarna.
Vi har låg arbetslöshet men samtidigt väldigt låg arbetsmoral och attityd till arbete och många verkar tro att det alltid kommer vara någon som fixar allt åt oss, när vi behöver det.

Samtidigt är det idag stora grupper som visar intolerans och avoghet mot de som valt att leva i Sverige, trots att de själva bor i det land som de gärna dissar enligt ovan. Vill man staffa dessa nytillkomna, borde det då enligt logik vara att låta dem stanna?

Får inte riktigt ihop en struktur över vad som kan sammanfatta Sverige. Kanske är det så att de gränser som Andersson och Palme med vilje lyckades att riva, var endast vår egna. Det som skulle definiera Sverige för omvärlden. Nu är vi bara vilsna och jäkligt avundsjuka på allt och alla, istället för att visa upp en stolhet och definition över vad ett välkomnande Sverige är.

Så fråga jag ställer mig är; finns Sverige? Finns folksjälen och den goda viljan? Den goda viljan som är grunden till tolerans, utveckling och uppoffring.
Eller har vi bara blivit ett konsumerande folk som jagar lycka i kortsiktiga fynd istället för att skapa en bra miljö för oss själva, vår familj och de som är nyfikna på att ta del av vilka vi är här uppe i norden, med vårt omväxlande klimat och fantastiska natur?