tisdag 26 juli 2016

Carpe diem

Jag älskar sommaren och njuter av solens strålar som verkligen gör att naturens färger skapar de kontraster som gör livet värt att leva. Allt livas upp och man riktigt ser hur omgivningen förändras från timma till timma. Här uppe i norden får vi möjlighet att skaffa oss den energi och de livsnödvändiga tillskotten av vitaminer som ska räcka över den grå och kalla vintern.

Det verkar inte bara vara jag som trivs i sommaren om man ska tro det som kommuniceras ut på sociala medier. Det är vardagsbilder, mysbilder och berättelser om hur mycket sommaren betyder. Givetvis finns där också de rika kontrasterna mellan störtregn och grådagar, mot soldränkta jordgubbsfat och skumpaglas i motljus.

Som sagt jag älskar sommaren och framförallt den Svenska sommaren. Det är få saker som slår en vacker dag i närheten av vatten i Sverige.

Men är det något som verkar vara inbyggt i vårt svenska system (det svenska som avhandlats så djupt sedan Almedalsveckan), så är det stress. Man stressar för att få semester och sedan stressar vi för att göra något av den och blir stressade om det inte blir som vi tänkt. Så stress verkar vara det mest genomsyrande av allt vi gör. Den största stressen kanske är den som kommer krypande av avundsjukan mot vad andra gör och upplever på sin semester. Man till och med tittar på väderprognosen extra noga för att se så att ingen har bättre väder än man själv.

Jag tror vi skulle må så mycket bättre i detta land om vi taggade ner detta med avundsjukan och istället ägnade oss åt varandra och det vi faktiskt kan påverkar, miljön runt om oss själva och det stämning vi sprider på den plats vi är och mot våra medmänniskor.

Själv fick jag en ordination av en doktor för ett antal år sedan som förnyades i våras, att inte stressa. Jag brukar vara rätt bra på att inte göra det, men ibland hamnar jag i lägen där stress sätts utifrån och som jag själv inte kan påverka, det är jobbigt. Rent destruktivt. Ser många människor runt om mig som befinner sig i samma situation och som även lyfter med sig beteendet på semestern.

I år tog vi beslut om att ha en "ren" semester. D.v.s vi bokade inte in någonting utan vaknade upp och bestämde vad vi skulle göra den dagen utifrån dagsform, väder och möjlighet. Jag har aldrig haft en så rik och lugn ledighet med så mycket innehåll, glädje och närhet. Givetvis lite jobb också, eftersom det är svårt att som egen företagare att ta ledigt mer än någon vecka.

Har badat med krabbor på Västkusten, sett fort på Ostkusten, tokfnittrat i en bil under ett galet regnväder, träffat vänner och bekanta och njutit solens strålar. Men framförallt haft väldigt kul varje dag när jag lyckats fånga dagen.

Nu sitter jag och ser tillbaka på mina tre veckors semester med en härlig känsla och
 glädje över att den blev som den blev utan förutbestämt schema. Livet kom så att säga till mig utan att jag behövde jaga det.

Ta väl vara på varandra och det som livet ger. Avundsjuka skapar inte någon glädje!