måndag 3 november 2014

Vem ska döma vem?

Ok, nu sitter vi i en situation i Sverige med en regering som är historiskt svag och har väldigt otydlig ram för sin idé om hur våra liv ska få gestalta sig och vilka villkor som ska gälla för vår vardag. Det verkar som om Socialdemokratin gått på sin egna myt som den egna storheten och glömt att vi tillhör en värld, en värld vi är väldig små i. En värld där vi behöver bra förutsättningar på hemmaplan, för att göra oss gällande i världen.

Som företagare och en del av maskineriet Sverige, som ska ta ansvaret för skatteintäkter, arbete och finansiering av vår välfärd, så är jag nu djupt oroad över det som sker på det politiska planet och som styr de förutsättningar vi får att försöka utveckla våra affärsidéer och därmed också skapa arbetstillfällen och en utkomst för många fler än åt oss själva.

För att det ska fungera måste vi i Sverige få vettiga och långsiktiga regler som vi kan lita på över tid. Att som i den gångna valrörelsen ägna så mycket energi åt att smutskasta professionella människor och deras verksamhet och som utvecklat sina idéer för ett bättre Sverige, bara för att som glad amatör få ta över som ledare av landet är i mina ögon inte så särskilt lyckat. I valrörelsen, precis som nu efter valet, så pratas det väldigt lite om företagens villkor att kunna utvecklas. Det finns massor med undersökningar om vad vi som driver företag behöver för att kunna och våga satsa på framtiden. Det verkar dock så att den politiska styrningen inte är intresserad av den kunskapen, precis som mycket annan kunskap man summariskt negligerar till förmån för kortsiktiga beslut, som också tenderar i att skapa ett kortsiktig i företagande.

Så nu sitter vi i en historiskt dålig position, som skapats genom ett demokratiskt val efter en av de smutsigaste valkampanjerna vi skådat. Att vinna politisk makt och kortsiktiga pakter är nu viktigare än att ge Sverige och dess invånare en bra förutsättning att utvecklas. Vi styrs av ett gäng Rookies, med i mina ögon större personliga mål än ett ansvarstagande för vårt land och alla oss som bor här och man väljer kategoriskt bort den möjlighet man har att skapa en fungerande plattform för utveckling och arbetsskapande efter ett organiskt system där arbete skapas av växande företag. Man väljer att slå på personer som visat att deras idéer om utveckling av gammalmodiga system är hållbara och man drar sig inte för att svartmåla människor som vågar satsa på sig själva.

Jag bara undrar, vilket Sverige är det man vill skapa? Det sägs att attityden till sig själv och sin omgivning sätts "uppifrån" i en organisation. I organisationen Sverige, ska tydligen jantelagen vara den rådande och ingen hänsyn ska tas till de behov de med professionell bakgrund tagit fram som nödvändiga, utan de skyfflas åt sidan med ord som "de har spelat ut sin betydelse".

Vi har nu den märkliga situationen att människor med stor kunskap och insikt inom vissa områden som styr möjligheterna till utveckling av vårt kära land, blir utdömda av ett gäng amatörer som styr på eget bevåg, kanske inte på direkt kontrakurs, men på en otroligt märklig väg. En väg bort från de åtgärder som behövs för att skapa mer arbetstillfällen och på så sätt öka landets intäkter till de gemensamma utgifterna. Man verkar försöka skapa en värld där politiken visar ansvar genom att kräva ansvar genom märkliga och oproduktiva regler, istället för att ge de människor som visar ansvar både för sig själva och för andra, en möjlighet att utveckla och ta ökat ansvar.

Vi får se hur mycket fart, trovärdighet och förtroende som kommer att finnas kvar för detta land, när domen över sittande regering kommer i nästa val. Själv är jag tyvärr väldigt skeptisk till vårt styre och deras kompetens, samt insikt i vad som Sverige behöver för att alla ska må bra. Meningen måste väl ändå vara att både den enskilda människan och företagen som står för intäkterna ska ha en vettig förutsättning att leva och verka i. Livet ska inte bara tillfalla de som politiskt vill ha en maktposition för att kunna styra över allas vår vardag. Politiker måste lära sig att den verklighet som råder för oss människor inte är lika kortsiktig som en summariskt politisk överenskommelse som syftar till att man ska få gehör för något annat. Det är vi människor som drabbas av era beslut och tvingas leva med dem under lång tid, vårt liv är inget spel på ett spelplan som kan startas om när som helst. Vårt liv är nu och ert ansvar gäller nu och för framtiden.