fredag 17 augusti 2018

Kräftor och Kräftgång...

Det är fredag och jag ser fram emot att äta dessa godingar, från Brynolf Bagares fantastiska Kräftkokeri!
Samtidigt får det mig att fundera på ordet kräftgång...


Ja, det drar ihop sig till politiskt val här i landet och det är inte utan att jag baxnar åt hur delar av den politiska eliten beter sig. Allas vår Olle Thorell (S), som varje dag lägger ut nyheter på sin facebooksida, la klädsamt ut en film om bl. a face news och vikten av källkritik. Det var bara någon dag innan S valfilm kom ut och det avslöjades att Annika Strandhäll (S) skrev fake valaffischer för M. Så den var väldigt vältimad. Troligen hade han också lite insideinformation som underlättade problembeskrivningen för honom. Annars är väl allt sig likt och greppen som tas när S hamnar i kris, vet inga gränser i förhållande till anständigheten för ett parti som vill vara Regeringsbärande.
Såg i dag att man nu hade en ny plan att rädda Stefan Löfvén kvar vid makten.

Som alternativ: Kan vi inte bara komma till sans och erkänna att det inte var någon bra idé med LO som Regeringsbildare. Jag tror man skulle tjäna på att separera LO från S och låta LO vara ett fackförbund som låter sina duktiga företrädare göra det som ett fackförbund ska göra. Skippa politiska ambitioner, Porrklubbar, Semesterbyar och framförallt låt era medlemmar få tänka fritt politiskt sett och lova inte deras röster till någon. Det är väl ändå det ultimata beviset på att LO inte är demokratiskt, när man lovar bort medlemmarnas röster. Börja jobba fackligt istället!

Det är spännande att se hur det ändå finns en uppslutning kring det som ska vara det "goda" partiet. Vissa kändisar citeras och då blir det med andra ord tyngd i uttalandet. Som t.ex: "Om man tittar ut i världen och inte är vänster, är man dum i huvudet!"
Så kan man se det! Men tittar man också vad vänsterpolitik har åstadkommit i världen och fortfarande åstadkommer, så kanske man kan säga samma sak om detta, dum i huvudet. Fattigdomen bekämpas i världen, men det leds inte av socialism och kommunism, utan av liberalism och demokratiprocesser. Själv tror jag mer på detta.

Andra hävdar att de varit S sedan barnsben och att det skulle ge någon garanti för att valet är rätt. Det strider lite mot det gamla ordspråket: "Om stenåldersmänniskans barn endast lyssnat på sina föräldrar, hade vi varit kvar på stenåldern!" Själv föddes jag i en S-miljö, men växte sedermera upp och vågade utmana både mig själv och min historia genom att sätta mig in i politiken. I min första anställning blev jag tvungen att gå med i LO och blev tvångsansluten till S, för att få behålla den anställning jag fått av arbetsgivaren. (Staten). I skolan hade vi lärt oss att tvångsanslutning var otäckt och fel. Som när Österrike tvångsanslöts till Tyskland innan WWII. Men i Sverige var detta helt ok och i laga ordning. Något som fick mig att börja fundera på demokratins fundamentala delar i landet. Gick ur både S och LO, när de inte alls stod för vad det sa.

Det händer titt som tätt att jag hamnar i diskussioner om politik och jag känner mig som hemma, där min mor fortfarande höjer rösten och säger: "Det ska jag säga dig, det blir inte ett dugg bättre om någon annan tar makten!" Det är ett av de mest humoristiska uttalanden som finns. Vad svarar man på det?
Har du provat att rösta på någon annan, när du ändå vill ha förändring?
Eller: Jaha så du vill att det ska bli dåligt på det bra sättet?
Det kommer sällan något svar, men allt sägs i ett högt tonläge som på något sätt ska markera att "Jag vet bättre än du!" Det är också ett lite lustigt ställningstagande då man är missnöjd med hur allt är, men man vågar inte förändra, inte ens sin egna ståndpunkt som då också undergräver sin egna önskan.

Ungefär som S själva håller på nu och med hjälp av de "goda" antidemokraterna som stör ordningen och river affischer, allt för att desperat försöka vinna röster till vilket pris som helst.

Att Regera landet är väl ändå att styra det mot framtiden och försöka förstå vilka utmaningar som kan väntas. Är det något jag saknar med den sittande Regeringen så är det framsynthet och hanteringen av nationella ärenden. Visst man kan alltid säga att det är omöjligt att förbereda sig för det oförberedda, men det är bara sant till viss del. När Tobias Billström i den förra Regeringen ville ta upp en diskussion om hur mycket flyktingar Sverige skulle kunna mäkta med att förbereda sig på, var han rasist enligt Stefan Löfvén. Om man anser att en Regeringsrepresentant är rasist när han  försökte se framåt och vad skulle kunna hända inom hans ansvarsområde, så talar väl det mer om värderingen av hans uppgift än om honom som person.

Vad gav man sig själv för epitet då, när sedan verkligheten kom ifatt den sittande Regeringen? Då hade saken "hamnat i ett annat läge". Ja man var helt enkelt tvungen att agera och ideologin fick stå tillbaka. Då hade man dels varit i behov av en förberedelse och helst undvikit att kalla någon rasist, när man själv tar fram sågen och kapar livlinor.  Så då gjorde man sig till landets hjältar som vågade agera mycket kraftigare än vad SD föreslagit.
Det märkliga är att den sittande Regeringen hela tiden hamnar i samma situationer, som om verkligheten inte fanns. Det är väldigt otäckt och är nog en av grunderna till den kräftgång de nu befinner sig i.

Problematiken med att ha en Regering som lever i en värld utanför den du och jag lever i, är att ingenting känns säkert eller självklart. Vi slutar lita på de löften och system som byggts upp. Det enda vi vet är vi överbeskattas rejält för att betala deras personliga flygbiljett. Det stora problemet kommer när de tappat kontakten med marken och i desperation vill att vi fyller säckar med sedlar som de kan landa på. Då är det knepigt när man gjort landet mer eller mindre kontantlöst. Själv har jag bara några mynt hemma och de gör ingen skillnad.

Själva målar man upp sig med grälla färger, spelar in filmer och klär sig i spandexoveraller, allt för att göra klart för alla hur bra de är och hur mycket gott de genomfört. Det var den Internationella orgasmdagen för en vecka sedan och då tänkte jag ställa frågan: Hur har det gått?
Förutom att höja utgifterna både i Regeringskansliet men också i budgeten utan några som helst åtgärder för att underlätta intjänande av samma summa. Det skapar en långsiktig obalans. Men å andra sidan så är det utgifter man är bra på. Det är sedan du och jag som får betala. Själv tror jag det är den stora avsaknaden av verklighet i i S som skapat en välpreparerad landningsbana för SD att ta plats på. Det är inte bra.


  • Apropå utgifter, så partajade Regeringen upp hela Anna Lindh´s fond, för att muta sig till en plats i FN´s säkerhets råd. Det tillkom ytterligare mängder med utgifter. Vad tjänade Sverige på detta? Att Margot Wallström kunde känna sig lite mer märkvärdig än tidigare är en sak, men var det värt pengarna?
  • Ulla Andersson (V) har upptäckt att det är de som tjänar mest som har råd att köpa stora hus. 
  • Jag har aldrig trott på att MP har i riksdagen att göra överhuvudtaget. Särskilt inte i Regeringsställning, där man tvingas kohandla bort sina hjärtefrågor. De borde vara en intresseorganisation/lobbyorganisation. Men det är klart, man får inte lika bra betalt. och så får man inga fria flygresor heller.
  • Kommer ni ihåg jordbävningen som orsakade Tsunamin 2004? Jordaxeln fick sig en så stor törn att klimatet jorden runt troligen skulle påverkas. Tror inte detta repareras med El-cyklar.