fredag 4 maj 2012

Socialstyrelsen rekommenderar ljudfria konserter!

Nja; inte riktigt så, men lite provocerande kände jag för att vara.

Visst är det skönt att ha en myndighet som tar ansvar för allas bästa och verkligen ser till människan alla behov och begränsningar.
Socialstyrelsen överväger att sänka gränsen för de ljudnivåer som får spelas, och gäller det vad jag förstår PA-förstärkt musik.
Jag ska inte raljera över en enskild forskares resultat och konklusion av det han gjort, men jag tycker att det är intressant att göra ett svep över vad som inryms under detta och vilka eventuella konsekvenser det kan få.

Jag tillhör den generation som gick på konserter med sån massiv ljudvolym att en krock i 50km/h kändes som en klapp på kinden. Vi visste om att det fanns en uttalad konkurrens om vem som kan spela högst, och med dom förutsättningarna tog vi med lämpliga hörselskydd för upplevelsen av en energifylld konsert ville vi inte vara utan.

Att man senare har följt utvecklingen och skaffat bättre utrustning och fler kompetenta tekniker, har gjort att konserter idag oftast är med njutningsbara och en lisa för själen både som hör- och synupplevelse. Det finns idag regler för ljudnivåer som jag själv tycker är bra och hanterbara. Problemet är bara att alla följer inte dessa, och det finns ljudtekniker eller kanske mer "ljudfixare" för att inte sabba namnet ljudtekniker, som inte förstår vad de håller på med och som absolut inte håller sig inom de givna ramarna. Trist men sant.

Jag tycker att man skulle vara bättre på att följa upp de regler som redan finns, än att sätt upp nya som inte heller de kommer att följas om man använder samma kontrollsystem som idag. Det blir bara de stora eventen som kommer att bli kontinuerligt kontrollerade och det kanske är på dessa ställen som konsekvenserna också blir som störst om publiken inte får den upplevelse de betalt för.
För hur det än är med nytta och hälsa, så vill vi också emellanåt få en kick av något vi uppfylls av och vill känna att vi är en del av. Ska vi då stå på avstånd och inte känna den känslan, kommer vi då att gå dit över huvud taget?

Det märkliga med ljud, är att det finns ljud överallt. Nästan överallt i alla fall.
Och ljud av olika slag kan vara en del av upplevelsen, går på en motorshow och dämpa ner ljudet hur kul blir det då? Gå på en slutspelsmatch i ishockey på Hovet och be allla dämpa sig. Eller gå på en flyguppvisning där inga motorer får låta, för att inte tala om att sitta på en rolig teater med en hästskrattande gäst i örat, som spränger alla ljudvallar som finns. Hur ska vi komma till rätta med dessa problem?
Jag vet inte om det ens är möjligt att komma ut och kontrollera alla riskmoment runt ljud, så en stor del av problemet kan lösas genom att tillhandahålla hörselskydd av olika slag. Då har den enskilde möjlighet att ta ett eget ansvar också.

Givetvis bör de gränser som finns idag hållas och det finns bra system med möjlighet för dokumentation av musikeventet, så varför inte börja där i större utsträckning. Givetvis borde det också finnas på akustiska event, eftersom även dessa ljudnivåer kan nå skrämmande högt.
För det är väl så att det är problemet med ljudet man är ute efter och inte musikstilen?

Rock on!

torsdag 3 maj 2012

Pajer och Pinjatas

Det är mycket som händer nu! Det är den tiden på året som allt på något sätt återföds och intar sin gamla skepnad. I alla fall till det yttre! Jag tror min finaste björk utanför fönstret är precis lika skirt grön som vid denhär tiden förra året. Eldarna som häromdagen markerade våren intåg, eller kanske bara behovet av att bränna skräp, har nu slocknat och alla pajer som kastades den 1.a maj har landat och jag hoppas att de som kastade dem inte halkar och slår sig i smeten som blev över.

Jag tillhör den grupp som inte riktigt har förstått värdet av 1.a maj som helgdag. Som återhämtningsdag och vilodag efter ett hårt Valborgsfirande, kan jag förstå värdet av en ledig dag. Men ska det vara helg? varför har vi en en gemensam helgdag i så fall för alla att hedras, även grupper som uppfinnare, ingenjörer, läkare, präster, administratörer, entreprenörer, och ledare.
Jag vill mena i vi i Sverige har kommit väldigt långt i vår utveckling och har en väldigt hög levnadsstandard, så vi borde kunna öppna båda ögonen och se till alla som bidrar till utvecklingen av landet. Vi har ett bl.a en fantastisk tillgång i en fri skola, där alla ges möjlighet att utvecklas. Barnen kan till och med välja mellan skolor och hitta den som passar deras instuderingssätt. Här finns stor möjlighet till individuell utveckling och möjlighet att välja inriktning på den framtid eleven skall kliva in i, och alla kommer att behövas. Det kommer också alltid att finnas skillnader i löner, så valet av inriktning kommer säkert att kunna påverka den framtida lön jag kommer att få. Men inget är hugget i sten så min möjlighet att utvecklas och gå vidare kommer alltid att finnas där.
Lön och människovärde ska heller inte förväxlas. Vi väljer väl fortfarande vem vi vill vara oavsett vilket jobb vi har?

Det finns många människor som bidragit till att Sverige är där vi är idag, här finns ett tvärsnittet av befolkningen representerad. Den första maj firar arbetarrörelsen med att gå ut och kasta verbala pajer på de som de politiskt röda tycker fått för lite paj kastat på sig under det gångna året. Och det väl tur att det är pajer som kastas, för tänk om det varit sten, då hade någon kanske påmint om det gamla talesättet: "Kasta inte sten i glashus". För hur det än är så har det under efterkrigstiden varit mycket rött vid rodret i Sverige. Under decennier kan man säga. Det märkliga var att även då gick tågen och de var längre än idag, för att protestera mot högern, som satt i opposition.
Om man nu hade en regering som hade makten att regera rött, varför protesterade man och gav skulden till de som satt i opposition? Har aldrig riktigt kommit underfund med detta.

I år fanns det också en Skånsk paj-variant representerad, där V lät barn slå med pinnar på pinjatas med bilder av regeringsmedlemmar. Ett tilltag som den ansvarige tyckte såg lustigt ut.

Jag anser att förra årets galna attentat i Norge, vars rättsliga efterspel precis har börjat, borde kunna skänka viss sans till politiker och politiska aktiviteter i alla läger. Vilka signaler skickar vi till de barn som uppmuntras att slå på bilder av politiker. Är det så man ska hantera sin brist på politiska idéer och sin egen litenhet, att slå på andra? Jag tycker inte att det är ok.

Ibland funderar jag verkligen om det är ideologier som lockar politiker att bli just politiker, eller om det bara är ett maktbegär och ett konfliktsökande där alla medel är tillåtna. Misslyckas man så kan man alltid skylla på någon annan, även på den som inte har mandat att utföra sin politik. Och har man slut på idéer kan man ju alltid fixa en pinjata att slå på. Det skulle vara kul att läsa en psykologisk analys över det tilltaget.

Jag tror att visar vi tolerans mot varandra och vågar ta ansvar för vårt eget liv, så behöver vi inte kasta vare sig pajer eller lära barn slå på pinjatas med bilder av verkliga människor, för att få komma till tals.






måndag 30 april 2012

Cykla med hjälm.... Gubbe med keps...


Jag vet inte hur ni ser på detta, men jag har min åsikt och den kommer här...

Jag kör en hel del bil och cyklar också för all del, i alla fall under sommarhalvåret. Jag cyklade faktiskt en sväng ikväll för att ta en sväng runt stan och titta till utelivet och till viss del innelivet också.
När jag var sisådär en sex år, strax efter högertrafikomläggningen, så gick jag och jag tror alla jämnåriga med mig i den lilla håla jag kommer ifrån, i stadens Trafikskola.
Jag minns fortfarande hur vi cyklade runt i ett minisamhälle med massor av småvägar, trafikmärken och en riktig Polis. När vi hade klarat ett muntligt och praktiskt prov fick vi körkort på cykel. Mycket stolta var vi!

Nu för tiden ringer en förening en gång per år till mig som företagare, för att försöka få loss sponsorpengar för att dela ut gratis cykelhjälmar i en skola som ligger i ett av de mer välbärgade områdena i stan.

Jag brukar tacka nej till erbjudandet att bekosta hjälmarna, men ställa en följdfråga om det ges någon vettig trafikutbildning. Nu är det dethär med definitioner, vad betyder vettig i detta fall..??
Jag har som referens min gamla trafikutbildning, men det verkar inte finnas något i paritet med denna.
Man delar hellre ut gratis hjälmar än gratis trafikutbildning.

Jag har vid något tillfälle även föreslagit att man kanske skulle ge en speciell hjälm istället för körkort när man klarat trafikutbildningen. Men det är tydligen inte rättvist. Och rättvisa måste vi ju vara! Vad nu rättvisa är??? ...och vem bestämmer vad rättvisa är?

Det intressanta i detta är ändå att det skapats en lag med hjälmtvång på cykel till man fyllt 15 år, har jag för mig. Det verkar också som om det är någon oskriven regel som säger att om man har cykelhjälm så är man odödligt och även ofarlig för sina medtrafikanter. Att med den förutsatsen förmedla någon större kunskap om trafikregler och trafikvett verkar totalt onödigt.
Den attityden verkar på något sätt även vara monterad i vissa typer av cykelhjälmar för vuxna. Lite grann som "gubbe med keps" syndromet i bilar, eller "kvinna med kundvagn" på rea.. Har man väl dessa attribut så ligger ansvaret för hur jag beter mig, på alla andra. En slags alibimarkering.

När jag cyklade ner på stan ikväll på cykelbana, lagligt med lysen och allt, så får jag möte av vad det verkar två familjer med sammanlagt sju cykelhjälmsförsedda pedaltrampare i en grupp. Det jag lärde mig redan som liten att hålla till höger vid möten var ikväll helt onödig kunskap. Om någon har kört bil norröver i Sverige och kommit på en väg med renar, förstår ungefär hur dethär mötet med rättvisemärkta cyklister slutade. Jag skulle vilja beskriva den rättvisan som trafikanarki. Inget som bekymrade den vuxna delen av klungan.. heller...

Det var inte på något sätt en unik situation och det händer väldigt ofta att jag får möte med cyklister och mopedister som kör på fel sida vägen, gärna i krångliga korsningar också.

Visst det är ju inne att bryta mönster och finna sin egen väg, men i trafiken kan det vara otroligt lämpligt att följa basic-reglerna av ren självbevarelsedrift. Det är säkert bra med en cykelhjälm, men jag inte inte helt hundra på att den räddar livet på någon som hamnar under en bil. Man kan inte heller förhandla bort sitt ansvar om hur jag sätter medtrafikanter i dåliga situationer heller. Och jag funderar hur man tänker då man kränger en måttligt snygg sponsrad potta på huvudet på sitt barn och skickar ut i trafiken, utan att ens veta åt vilket håll man väjer.

Hjälm kan vara bra, men utan trafikvett är den bara en något vassare mössa!