Demokrati är kanske ett lite slitet ord och rätt naggat i kanterna nu för tiden och vad det egentligen står för verkar det vara alldeles för få som bryr sig om. Att vi har allmän rösträtt verkar vara det som bäst symboliserar demokratin just här i Sverige. Förlängningen av denna frihet tycks tyvärr vara annat än klarlagt.
Ingen har väl missat att det är valkampanj och samtliga politiska partier är ute på sina valturnéer och deltar i debatter för att föra fram just sina åsikter om hur landet ska skötas. TV och övrig press gör sitt för att redovisa och gräva i det material som de politiska aktörerna sprider runt sig. Frågan är bara vilken agenda journalisterna har som gör sina reportage? Att de ska tillhöra den granskande makten innebär ett stort ansvar för vad de skriver och rapportera och alltför ofta lyser deras egna politiska ställningstaganden igenom och ger dem en större makt att styra utvecklingen än de som är demokratiskt valda att leda landet. Rapporteringen snedvrider alltför ofta hela debatten och skapar inte den rättvisa som borde råda inför en så viktig händelse som ett demokratiskt val, som ska ge förutsättningen för Sverige att fortfarande vara ett land med demokrati och utveckling.
Såg på gårdagens partiledarutfrågning av Jonas Sjöstedt, som bl.a pratade om medvetna politiska missförstånd, som drabbat honom och hans parti. Lite förundrat såg jag att utfrågarna lät detta passera utan någon som helst notis, när han verkligen lagt upp bollen för ett politiskt självmål. Att Jonas trånar efter makt tror jag de flesta förstår och använder "missförstånd" och felfakta ivrigt för att föra fram sina idéer.
Så frågan är bara vad hans tänkta makt ska grundas på? Att han har en ideologi som ger honom själv rätten att styra över alla människors innersta villkor för sina liv och låter deras val efter egna behov och utveckling stå tillbaka för en massiv kontrollnation och ett slutet samhälle, är en sak. För de som inte har några större tankar om sig själv eller sin utveckling, så är detta givetvis ett bra alternativ. Lite av hopplöshetens påse för de som inte tror på att människan ska kunna påverka sin egna situation utan vill lämna över äganderätten till sitt eget liv till lokala tjänstemän och politiker.
För att sälja in detta har Jonas använt sig av medvetna politiska missförstånd, faktafel, grova generaliseringar och rena lögner. När han väl lämna den dörren öppen borde varje journalist med självaktning och respekt för demokratin också använda den för att granska Jonas floskler och hänvisningar till fakta och vart dessa fakta kommer ifrån. Numera lär man sig redan i grundskolan att faktagranska, kanske något för TV att ta efter. Men där backade TV. Varför vet jag inte, kanske som alltid med TV att det finns ett manus att hålla sig till och man måste snabbt vidare istället för att håva in den stora fångst som fastnat i den journalistiska kroken.
Jag har nu följt Jonas under ca ett år och lyssnat till hans tal och argumentation som verkligen låter en skugga av Sovjetstatens hot om förstatligande hänga som en tungt moln över de som visar upp ett eget initiativ till utveckling som gagnar Sverige, jobbskapande, kvalitetshöjande och innovation. Han väckte mitt intresse då han deltog i en debatt om företagande i välfärden och han visade sig så totalt okunnig i faktafrågor att det var rent skrämmande. Så okunnig att det i det närmaste var kränkande för de som arbetar inom välfärdenssystemet.
Ägandefrågan är det viktigaste för honom och går långt före både kvalité och utveckling. Han ska avsätta miljarder för ombildning till personalkooperativ, något som varit fullt möjligt att starta men som väldigt få valt att göra. Här är det tvångets tygel som gäller. Att ställa sig frågan varför så få tagit chansen är inget som finns på Jonas agenda.
Hans stora okunskap om hur systemen fungerar och att han verkar vara helt oförstående i skillnaden mellan uppdragsgivare och utförare och vilka villkor som ges för verksamheten. Även upphandlingsdelen verkar Jonas vara helt ovetande om, samt spridningen på olika typer av bolag och vilka villkor som gäller för att driva bolag. Han har fastnat för den lilla verklighet som gäller för ett fåtal stora bolag och som jag själv kan hålla med om låter tokig, att skatta intjänade skattepengar i ett annat land. Men att driva denna häxprocess mot hårt arbetande människor med ett stort hjärta för sitt uppdrag och möjligheten att visa att skattepengen kan användas till bättre kvalité och utveckling, ger en bild av en ledare som totalt tappat perspektivet över ansvaret till de som finansierar systemet. Människor av kött och blod, samt företag som drivs av människor av kött och blod.
När Jonas partikamrat, Juha Rundgren, bekände att konkurrensen från de privata utförarna även har fått de offentligt drivna instanserna att vara tvungna att höja även sin kvalitet, så såg det initialt ljust ut. När tillägget att de inte villa ha den utvecklingen utan att ägarfrågan var det viktigaste, så släcktes lyset hos många. Man vill hellre ha mindre värde per betalad skattekrona. Det är på något sätt grundsynen i konceptet, men man säljer det med att uttrycka ett stopp och att de inte är till salu.
Vad "inte till salu" egentligen betyder, är höljt i dunkel, eftersom den öppna demokratin med valfriheter i många plan vi fått med minskade skatter, mer arbeten och en stabilare statsfinansiell ställning är det som V nu vill sälja ut genom höjda skatter på det mesta. Och skattehöjningarna ska vara för skattehöjningarnas egna skull.
Något som försämrar den privata ekonomin och den yttersta delen av den ekonomiska valfriheten, gör fler bidragsberoende, försämrar för de företag som ska stå för den största kostnaden av välfärden. Allt det som grundlägger demokratin och möjligheten för Sverige att få vara den plattform där företagsamhet, jobbskapande och den sociala omhändertagandet få fortsätta växa och utvecklas efter de reella behov som finns. Det ska om Jonas får bestämma åsidosättas för en politik utan förankring i verklig närhet till individ och finansiär.
Jonas hävdade att en röst på vänstern är en garanti för att slippa extremism i Sveriges riksdag, via SD. Att han själv driver ett extremistiskt parti med en väldig snäv människosyn, är givetvis inget han ens nämner med en kommentar. Jag vill verkligen inte att SD ska vara ett vågmästarparti och tycker att det i grunden är tragiskt att vi i Sverige inte har kommit längre än att politisk extremism får frodas i vår riksdag. SD med sin diskriminerande syn på människor i minoriteter i detta land är direkt stötande, men å andra sidan vill V inskränka demokratin för samtliga boende i Sverige, något som jag tycker är minst lika extremt. Två avigsidor av fria val som verkar nära varandras existens.
Vi har haft en bra utveckling för Sverige de senaste åren och det finns neutrala utredningar som visar på detta. Utredning om Skattesänkningar och totala Skatteintäkter Utredningar som beskriver sina metoder, källor och slutsatser. Något som Jonas inte behöver göra. Så länge vi som privatpersoner inte själva granskar det som sägs och jämför med fakta så är våra röster till salu, något som inte Jonas vill veta av.
Vi har under ett antal år fått sänkta skatter så fler klarar sig på sina löner, får pengar över och har möjlighet att välja var vi vill lägga våra pengar och på så sätt nått demokratins yttersta del, människans egna beslut. Samtidigt har landets skatteintäkter ökat via att fler har fått arbete och kan bidra till skatteförsörjningen och mer pengar än någonsin går till välfärden som i sig har fått ett uppsving av att fler innovativa aktörer kommit in på marknaden och gjort skillnad genom att öka värdet av varje betalad skattekrona. Att föra en stimulerande politik som syftar till utveckling, ger hela tiden en något släpande resultat efterson allt handlar om att våga satsa, starta upp och forma de företag som ska bli framtidens för Sverige. Rent organiskt så finns det ett delay i systemet. Att däremot sätta stopp för en utveckling är snabbt gjort, frågan är bara om det alternativet gagnar oss som invånare och de företag som ska stå för de jobb som ska hålla Sverige rullande. Politiker skapar inte jobb de kan skapa förutsättningar för jobbskapande och det ligger inte i begreppen begränsningar och stopp. Själv tror jag på stimulans, utveckling och demokrati.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar