torsdag 24 maj 2012

Polislärare...

Skolan skolan skolan...

Det är alltid något med skolan!

En lärare har inte fått något skadestånd efter att ha blivit misshandlad av en elev, då Gällivare tingsrätt jämställer Läraryrket med Polisyrket... Nu ska jag inte säga hur skolan ser ut i Gällivare, men behöver lärarna där gå i uniform med kravallutrustning nära till hands, så är problemet större än jag trodde.

Vi har en fantastisk möjlighet i Sverige att erbjuda alla en fri skola och utbildning, men hur ansvarar vi för den? Lärdom är aldrig fri, det krävs en insats från var och en av alla elever att först och främst ställa sig tillgänglig för skolarbete, och sedan utföra arbetet i sig. För det är just arbete det handlar om.
Om vi jämför med en vanlig arbetsplats, så har vi som företagsledare inte bara en möjlighet utan också en skyldighet att skydda våra medarbetare från våld och hot om våld. Även det som sker inom personalgruppen. Däremot har vi ingen rätt att uppträda som poliser, även om vi med "nödvändigt våld" får avstyra en skarp situation, tills polis anlänt.
Man hoppas att något sådant aldrig ska hända, men samtidigt så måste vi ha en plan för hur det skall kunna undvikas och visa på åtgärder då det eventuellt skulle börja eskalera inom gruppen. Vi kan omplacera och stänga av personer som inte fungerar i gruppen.

Vad har då skolan gjort? Vad jag vet så har lärarnas mandat att ingripa mot elever som som stör undervisning minskat under åren. Jag vet inte varför det har blivit så inom just skolan. Jag hörde för ett tag sedan en förklaring om att man inte får avvisa skolelever, eftersom skolplikt råder. Det är elevens plikt att vara där, men hur den beter sig är irrelevant.
Om det är förklaringen, så måste jag säga att det är ett otroligt korkat system som blir kontraproduktivt för de elever som vill ta del av skolundervisningen, då för mycket tid fokuseras på störmomenten.

Är det verkligen den verksamheten som vi med skattemedel ska finansiera? Jag trodde att meningen med offentligt finansierad skolgång, syftade till att ge alla samma möjlighet att skaffa sig kunskaper för att kunna utvecklas och ta ansvar för sin egen framtid och karriär. Inte att finansiera ett slagfält!

Är det inte dags att jobba med en attitydförändring om skolan. en attitydförändring från minst två håll. Det enklaste sättet att få till en attitydförändring brukar vara att använda ekonomiska medel. Varför inte införa en delfinansiering av skolan från elevernas familjer. Kanske ett bidrag till undervisningsmaterialet. För allt som är gratis är ingenting värt, men får alla betala en slant så kanske man värnar mer om den möjlighet som finns.
Sverige har en historia av att vara ett land som har stor fantasi att hitta på bidragslösningar och jag tror att det med största sannolikhet går att få fram ett bidragssystem för de elever som behöver detta.

Ska nu också läraryrket vara likvärdigt med polisyrket, så måste väl lärarna också få vissa befogenheter att agera. Jag har svårt att tro att en misshandel av en lärare kommer från ingenstans. Det finns säkert en bakomliggande process som lett fram till detta. Ge skolan möjlighet att utföra tidiga åtgärder mot störningar så att de inte med tiden går över styr. Precis som på vilken arbetsplats som helst, där produktivitet räknas.

Det är trist när all rapportering om skolan har en negativ klang och handlar om det som skolan i dagsläget har svårt att påverka, attityden till skolan. Det finns trots allt en massa bra fungerande skolor och lärare, men de problem som finns måste lösas på ett tidigare stadium och med en klarare struktur i hur skolan ska arbeta och vilka befogenheter som finns.

Att tingsrätten i Gällivare visat synnerligen dåligt omdöme hoppas jag är lokat betingat. För inte vill jag att skolundervisningen förläggs till häktesavdelningarna på polishusen runt om i landet. För det är väl ändå så man får tolka domen, att Polisen fullt ut slås ihop med Lärarna.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar