måndag 24 juli 2017

Hur länge får dumheterna fortgå och hur långt har de nått?

Brukar inte med så kort intervall skriva om samma sak, men vi lever just nu i en exceptionell tid av dumheter, dåligt ledarskap och landsförräderi.

Visst kan jag förstå att det kan bli på detta sätt som det nu blivit, med IT-läckorna i Transportstyrelsen. När vi har en Regering som byggt sin politik sedan länge på att inga gränser skall finnas, så varför skydda landets sekretessbelagda uppgifter? Det vore väl att undergräva sina egna strävanden att utplåna Sverige som land. Visserligen verkar Regeringen inte vilja bli invaderad, men däremot exportera Sverige till resten av världen. Vi är ju bäst, så varför hålla på hemligheter när vi ska rädda världen. Under decennier har arbetstillfällen, ekonomi och ägande exporterats ur landet p.g.a. den politik som förts under denna period. Mängder med med misslyckade stödprojekt har startats, medan man svikit de som bor kvar i landet.

Regeringskansliet har blivit ett pampvälde för egen vinning och hur landet egentligen mår, tystas ner via välvilliga medier som väljer att rapporter om trivialiteter och på så sätt försöker vända fokus från det som är viktigt. Inte en enda ledare i ETC skriver om IT-skandalen t.ex. Dala-Demokraten villskylla på Alliansen, under vilkas tid beslutet om outsourcing togs. Man tog dock inte beslut om att  begå lagbrott vid utförandet. Ska man dra denna artikel till sin spets, så agerade oppositionen dåligt och tog inte chansen att skaffa sig några som helst politiska poäng av affären. Man var istället upptagen med att begränsa valfriheten för medborgaren.

Alla människor gör sina val, även de som vill bestämma över oss andra och inskränka vår valfrihet. Ser många som väljer att inte bry sig om vad som sker nu och som kan vara den enskilt största risk landet utsatts för. I alla fall vad vi vet!
Samtidigt som jag tycker det är märkligt, så kan jag också se en trend i skeendet, där politiken främjar sig från människan. Svaret kommer givetvis i form av ointresse för de som styr landet och ointresse att följa lagar och regler. När inte Regeringen gör det, varför ska medborgaren göra detta?
Det är ingen bra trend vare sig för individen eller landet.

Om jag förstått rätt så var det under Alliansens tid som beslutet om outsourcing togs. Att nuvarande Regering sitter tyst och inte agerar när lagbrott begås i utförandet av ärendet, skyddar knappast Regeringen. MEN, det ger en bra bild av det spektakel som verkar pågå över tid i Riksdagshuset, där affärer tystas ner och inte tas alltför allvarligt av oppositionen, för många verkar känna sig skyldiga och då verkar det råda en tyst överenskommelse att inte bråka om det mest väsentliga. Eller tyst, DÖ var en öppen överenskommelse.

Stefan Löfven lyser med sin frånvaro och verkar ta allt med ro, precis som han gör med allt som raserar landet och utsätter oss invånare för. Han verkar gått på myten om sin egna organisation, Socialdemokraterna. Så länge man är Sosse, kan inget gå fel. Man lever med en hård attityd över sin egna förträfflighet och vet att allt går att skylla ifrån sig, precis som vi ser nu. Inget statsråd verkar vilja kännas vid ansvarstagande utan lägger allt utanför sig själv. Är det verkligen sådana stadsråd vi vill ha och fungerar styret av vårt land på det sättet?

Som en lite anekdot vill jag berätta om ett "rundabordssamtal" jag var med om året innan valet. Vi var företagare och politiker runt bordet som diskuterade sakpolitik. Bredvid mig satt Ylva Johansson, numera Arbetsmarknadsminister. Vi diskuterade olika märkliga saker som inverkar negativt på arbetsmarknaden och försökte få klarhet i hur politikerna ser på dessa. Ur den brokiga skara som var med fanns mycket kreativa förslag från både yrkesmänniskor och politiker, men när det kom till Ylva att svara på en direkt fråga, blev svaret: "Jag är politiker och måste bli vald!"
Hon hade ingen som helst åsikt om någonting sakpolitiskt, men ville bli vald och skulle göra allt för detta. En människa med en övertro på att om man bara är Sosse, så reder sig allt.
Vi som ville få reda på hennes ståndpunkt för att eventuellt rösta på henne, fick sitta där långa i ansiktet. För att inte tala om henne kompetenta partikamrater som senare bad om ursäkt å hennes vägnar.

När nu denna affär rullas upp får jag en känsla av att Ylvas kollegor, är lika innehållslösa som hon själv utgav sig för att vara. Man verkar helt enkelt tiga sig igenom detta, som troligen fortfarande i vissa länder skulle anses som landsförräderi och utdömas dödsstraff för. Det lilla som kommer ut skyller man på andra. Att ha ett arbete där man har ansvar för en verksamhet, men inte ser till att få information om den under år, är väl bara det tecken på att man inte är värdig uppgiften.

Själv ställer jag mig frågan om vi som ska vara det bästa landet på jorden, inte är värda en bättre ledning som faktiskt tar ansvar för hur landet sköts och arbetar för dess invånare och inte emot. Det är ändå det uppdraget de fått. Hur ska vi då få stopp på de dumheter som pågår, innan de nått så djupt att landet är bortom räddning?
När jag slås av den naivitet och okunskap som verkar råda på nämnda plats, frågar jag mig om det inte är dags för en politikerutbildning. En teoretisk utbildning som ska innehålla förståelse av ekonomi, socialkunskap, religion samt företagande. Förståelse för försvar, rättssäkerhet, pensionssystem och innebörden av benämningen välfärd. Dessutom minst 15 års arbetslivserfarenhet både som arbetstagare och företagare. Allt för en bättre insikt och förståelse för vad man ska ansvara för. Det tycket i alla fall jag!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar