I Sverige idag har vi det som en gång betecknades som "Världen bästa skola", "Världens bästa sjukvård", "Världens bästa välfärd", mm. Vi kunde slå oss på bröstet och känna oss som björnen Baloo i Djungelboken. Styrande kunde visa upp något som skulle vara det ideala sättet att leva på, den tredje vägens ekonomi som skulle borga för ett paradis på jorden.
Men hur är det idag?
Jag tror det var Josef Goebbels, som var propagandaminister inom Nazismen i Tyskland som sa: "Säger man en lögn tillräckligt många gånger, blir det en sanning".
Idag har vi blivit varse att våran så väl marknadsförda välfärd inte alls lever upp till att vara världens bästa. Kanske kan den skryta med att vara den dyraste, men bäst fungerande är vi inte längre. Där tredje vägens ekonomi tog vid, med delvis planekonomi, stannade mycket av utvecklingen av. Den balans som rådde förvandlades snabbt till en överkonsumtion och den styrande ekonomin slog ut det mesta av självsanerande funktioner. Många lever tyvärr kvar i en tro av att vi forfarande är bäst och ska visa världen hur man ska göra, samtidigt som världen springer ifrån oss i ytterfilen. Eftersom propagandan gjort våra skygglapparna rejält stora, så verkar det inte vara alltför många som ens reagerar på det. De i omkörningsfilen ler säker glatt när de åker förbi eftersom de förmodligen lärt lärt sig av våra misstag och istället för att begränsa och sanktionera, släpper människan fri. Fri att skapa nya möjligheter. Det största misstaget är kanske att vi inte själva längre förstår hur vi en gång hamnade i främsta sätet och därmed också tappat både driv och engagemang i det som skapade vår framgång. Frihet och enskilt tänkande människor.
Vad hade vi varit om inte det funnits människor som förmått att omvandla idéer och innovationer till företag, som i sin tur skapat arbetstillfällen och inkomster för både individer och stat? Hade vi verkligen blomstrat ut om vi trott på att endast en Kung eller Kyrkan stått för det som skapade inkomsterna och ekonomin som vi skulle leva på? Det verkar inte stå särskilt högt på den politiska agendan att påtala att vi vuxit genomarbete och kreativa människors gärningar. Idag ska vi istället premiera avundsjuka och konformering, där ingen skall sticka ut över den andra.
Tack och lov så finns det människor som fortfarande tänker utanför lådan och vågar satsa på sina idéer eller utveckla de som redan finns. Allt för att skapa nya möjligheter för morgondagen och våra barn som ska ta över. Frågan är bara hur vi tar tillvara dessa och vilka möjligheter vi ger dem att fortsätta sitt arbete och även inspirera engagera fler som vågar ta samma väg. Allt för att fortsätta på den väg som grundlade vår framgång under det senaste seklet. En annan fråga runt detta är hur de ska kunna stöttas rent ekonomiskt för att komma vidare, när skattetrycket är en stor begränsning och regeringen inte ens i en andemening ger stöd för detta? Var ska då stödet komma ifrån? Den fria företagsamheten har ändå skapat den grund som byggt landets välstånd, har man glömt detta? Har man inte vågat skaffa fram den informationen, eller tycker man inte det passar i sin egna sanning?
Visst vi fick lite gratis av att hålla oss utanför de båda världskrigen, men att som idag föra krig mot de som utvecklar och skapar möjligheter för fortsatt välstånd, tror inte jag är en framkomlig väg att gå, om vi vill ha fortsatt hög levnadsstandard.
Vad anledningen till detta är, att förtroendevalda väljer att motarbeta vår utveckling och framtida försörjning, kan man bara sia om. Men inte känns det som man lärt sig av historien, inte ens vår egna historia. Inte heller lär man sig av andras misstag eller ser till vad andra gjort för att få framgång. Det verkar vara som man fastnat i ett tyckande, att världen vore bättre om den gjorde som de själva tyckte. Men att det kommer att ske, är nog inte ens sannolikt i den mest mysiga drömmen. För är det något som man kan säga om utveckling, så sker den oavsett vad styrande vill och bestämmer. Frågan är bara om man vill följa med på tåget eller väljer att ställa vårt land utanför. Man kan undra om det är det som vi i befolkningen egentligen vill?
Man kan lova saker och skapa en enorm utgiftsbudget för att visa på sin goda vilja, men att förstå kopplingen hur utgifter skall finansieras, verkar inte vara av samma vikt. Det är som om man sovit över hela grundkursen i ekonomi. Kanske matematik, samhällskunskap, religion och psykologi också för den delen. Man litar mer på sin propaganda som mer gäller att behålla makten över sin position, än att förstå de mekanismer som styr världen, vår omgivning och det som i realiteten kommer påverka hur vi behöver agera för att åtminstone inte hamna ännu längre ner på välfärdsstegen.
Ingen blir nog gladare än våra konkurrenter om styret i landet internt saboterar möjligheten för medborgarna att tänka fritt, ta ansvar för sig själva och utveckla sina behov genom att välja efter sina behov. De som fortsatt kommer att välja den vägen kommer troligen tvingas fly landet och ut på den globala scenen som idag öppnats, medan de som stannat kvar kan tycka att det blev både tomt, fattigt och innehållslöst, när inte världen gjorde som de tyckte.
Tycka vad man tycka vill, men en regering i ett modernt land som Sverige borde väl arbeta med att underlätta och stimulera företagsamheten som kommer ur människan. Ser man historiskt på saken är det ändå detta som skapat välstånd både individuellt och som land. Och visst kan man tycka att världen vore bättre om den var anpassad till oss, men vi klarar oss säkert bättre i framtiden om vi anpassar oss till världen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar