fredag 25 september 2015

Att göra saker på riktigt, är det att motarbeta sig själv?

Såg på gårdagens frågestund i Riksdagen där Stefan Löfven fick svara på frågor om deras politik och budgetsatsningar. Han pratade gärna om att de gör saker "på riktigt". Vad betyder det?

Själv vill jag gärna hoppas på att det som görs "på riktigt" också har en verklighetsanknytning. Något som knyter ihop ambition med metod. Lite som om ett företag som tillverkar skruv som vill utveckla sin produkt satsar pengar på forskning kring material och tillverkning, istället för att köpa lösögonfransar för pengarna. Kanske är en det en grovhuggen jämförelse. Men mycket av de skatter som plockas in går tyvärr till kosmetiska åtgärder, som inte främjar ambitionen att sätta fler i arbete. Så därför undrar jag vad som är "på riktigt" för den Regering vi har?

Något som i politiska kretsar verkar vara på riktigt, är de budgetsiffror som de drämmer runt med. Så fort en politiker vill visa kraft bakom ett förslag eller argument, så kopplas det till en siffra, gärna av miljard-typ. För oss som tvingas leva i en verklighet där sådana siffror är obekanta eller obekvämt stora och svåra att relatera till, blir pratet och argumenten lite mer imaginära, än "på riktigt". Det enda man direkt vet är att det är vi som betalar skatten som ska finansiera förslagen. Själva tvingas vi ofta i företagsamhet eller som privatpersoner hantera och ändra oss efter den verklighet som råder utan att kunna skita fram oerhört stora summor pengar för att göra en förändring. Där handlar det mer om metodförändringar och attitydförändringar, för att möta den verklighet vi ställs inför. Det är något som skiljer politiken från den verklighet vi människor lever under. Det som är på riktigt för oss som är finansiärerna i politikernas planer.

Det absolut märkligaste i detta, är att många politiker verkar tro att en företagare kan påverka sin situation på ett lika enkelt sätt som politikern själv, genom att bara öka priset, i paritet med den skatteökning som läggs på verksamheten. Så är inte fallet! En företagare ska också enligt politikern ta ansvar för att ha en linjär orderingång och hålla samma anställningsgrad över tid, utan att parera för konjunktursvängningar, marknadsförändringar och intern problematik. Allt för att hålla budgeten som politikern räknat fram. Helst ska man göra detta utan några vinstmedel utan helt avstå från lön själv.

Jag vet inte hur många enkäter jag svarat på där jag fått ange vilka åtgärder som bäst skulle främja mitt företags utveckling. Vi redovisning av svaren, har det visat sig vara väldigt många som ha samma tankar som jag. Men dessa åtgärder som oftast är av attityd- och metod karaktär, verkar det inte vara någon politiker som lyssnar på. Istället väljer man att gå politikervägen och försämra villkoren för de som ska ta ansvar, för att sedan använda deras pengar att gör kosmetiska improduktiva förändringar som till råga på allt går stick i stäv med deras ambition. Jag undrar fortfarande vad "på riktigt" innebär i det fallet?

Det skulle vara befriande att en dag få höra om en förklaring att ändra attityd och metod som inte är kopplat till en fantasisumma, utan till en reell förändring av villkor. Villkor som stimulerar mer än havererar. Jag tror att den politikern som vågar prata förändring på ett språk och utan imaginära liknelser i pengar, kommer att röna framgång. Hoppas bara det blir en framgång för mänskligheten och företagsamheten också!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar