Inte igen!

Läste just om en dödskult i Mexico där det offrats barn till förmån för skyddshelgon för knarksmugglare. Finns det fortfarande någon som tror att droger inte är farliga?

Man kan se på detta från flera håll och hur jag än vrider och vänder på det så blir jag lika förbannad och upprörd. Den direkta akten i sig är fullständigt omänskligt vidrig!
Handlingen skapar frågeställningar om mycket:
Är detta en rent religös handling utan drogpåverkan?
Är detta bara en ren pundarhandling som måste ha en rationell förklaring?
I hur många led har inaveln pågått där?
Finns det verkligen en hel människa som är beredd att begå en sådan handling?

Jag tillhör den grupp människor som tycker att vi har kanske lite för lite spirituell närvaro i landet Sverige, men som samtidigt inte behöver en församlingslokal eller spirituell ledare att vända mig till. Jag orkar tro på egen hand och vet att priset för min tro i olika lägen betalas av mig och endast mig.
Det som idag gör mig upprörd och har gjort mig upprörd förr, är att priset för religiös och spirituell utveckling inom vissa troende kretsar, skall betalas av någon annan än den som tillhör församlingen.

Jag föraktar absolut inte kyrkor, samfund, politiska organisationer, föreningar mm. Människan är en flockvarelse och det finns en enorm kraft i att göra saker gemensamt, så ensam är inte alltid starkast! Men som individ har man också ett ansvar mot sig själv och mot omgivningen. Varje grupp människor består av ett antal individer, som alla kan bidra med sin erfarenhet och kunskap för den gemensamma utvecklingen. Här finns otroliga krafter för utveckling, men och så för utvecklande av dumheter. Är jag stark själv så kan jag välja om jag vill delta i detta.
Det som gör mig upprörd just när det gäller religiösa delar är att facit för mina aktioner i troendet nu, ligger i en annan värld som vi inte ens vet existerar. Det är absolut inte fel att tro på det, men måste någon stackare betala med sitt liv för att jag ska må bra sen, om sen kommer?
Lever jag i nuet så är det lättare att förstå att min goda gärning, att inte ta livet av någon annan, kan glädja just den här och nu. Lär jag mig också att glädjas med andra så kan det vara en kick som för mig framåt.

Allt ifrån Korstågens tid, förbi Knutby och nu Mexico.
Vad är dessa människor gjorda av som inte kommit längre i sin utveckling än att de måste knacka hälsan av någon medmänniska för att rent spirituellt kunna må bra själva?
Och i Mexicos del för att bli skydda från ondo medan man smugglar knark, som sedan sprider ohälsa, olycka och död.

Det finns människor som är vilsna i vardagen och behöver en guidning för att kunna fungera. Dessa är jag synnerligen bekymrad över om de hamnar fel. Det sker dagligen övergrepp mot människor som är svaga och vilsna i sig själva och vardagen. Här finns det stor plats för spirituella ledare att visa sin mänsklighet och stötta dessa personer att växa i sig själva.
Det var ett livets mirakel att se sitt barn födas, men det kan också kännas som mirakel att se en människa hitta sig själv och sin tro på sig själv.
Jag tror på att vi alla har något att tillföra vår gemensamma utveckling och att ingen ska behöva betala med sitt liv för att någon annan ska känna sig lite säkrare en kort stund.

Lev väl i nuet!