Då har Almdalsveckan gått och mycket har sagts och gjort för att göra sig hörd. Har inte hunnit höra alla partiledartalen, men fastnade igår och lyssnade på Jonas Sjöstedt. Han inledde med att ta upp kampen mot extremism vilket jag tycker är lovvärt. Det finns tyvärr redan extrema åsikter med fäste i Riksdagen och fler pockar på uppmärksamhet. Väldigt oroväckande tycker jag själv också och något som borde vara ovärdigt ett land som Sverige. Ett land med 200 års fred som Fredrik Reinfeldt mycket riktigt påpekade i sitt tal. Kanske så lång tid att krigets fasor för länge sedan är glömda och man istället glorifierar hatet till en väldefinierad fiende. Jag vet inte vad som ligger till grund för allt detta men oroväckande är det!
Än mer oroväckande är det att den politiska makten under de senaste decennierna har försökt tiga bort det pyrande hatet, istället för att ta debatten och kanske lära sig orsakerna till dem.
I vilket fall som helst ska nu Jonas Sjöstedt ta på sig stridsoverallen och ta upp kampen. Han skulle också ta upp kampen och slåss för Jeanette, en person han presenterade som den som gjort mest intryck på honom i hans möten med människor. Hon måste vara rena drömdaten för honom, som stod för allt som Jonas pratat om i sina debatter och som varit med om precis allt som Jonas själv inte tycker någon ska vara med om. Det trista var att hon inte presenterades i egen hög person. Vad vi heller inte fick reda på var hennes CV och om hon följt de instruktioner som ges hennes tjänst. För är det något som ofta döljs i debatten där verksamheter ska stoppas och starkt begränsas utifrån en persons upplevelse är de förutsättningar som gäller för just den verksamheten och i detta fall var det de privata välfärdsbolagen.
Nu råkar jag känna till att Jonas under en lång tid har och har haft en stående inbjudan av ett välfärdsbolag i Stockholmsregionen, där han har möjlighet att på plats sätta sig in i hur systemen fungerar och vilka styrmedel och villkor som gäller. Kan vara vettigt att göra för att kunna föra en saklig debatt. Han har hittills inte ens svarat på inbjudan, något som gör hans tal något ihåligt.
Jonas vill förstatliga och bilda personalkooperativ och till det ska det avsättas mer pengar. Han pratar alltså inte om att ens göra ett arbete under samma ekonomiska förhållanden utan höja kostnaderna samtidigt som han kritiserar vinsterna. Han vill med andra ord inte jämföra kvaliteten som gäller nu med hur ett förstatligande skulle bli med samma ekonomi, utan istället jämföra äpplen med päron... Jag uppfattade annars att det var just alla dessa vinster som Jonas säger att det tas ut, som skulle räcka om de bara användes "rätt", men så är tydligen inte fallet.
Jonas använder sig också av det grovt felaktiga antagandet att statistik gäller för varje enskild person, att "Jeanettes" uttalade upplevelser skulle gälla för samtliga arbetande och brukare inom Välfärdsområdet. Statistik kan användas för att beskriva en förändring över tid inom ett område, men kommer aldrig att vara representativt för varje enskild person. Så länge det inte presenteras hur personen i fråga också förhåller sig till lagar, förordningar, arbetsuppgifter mm. så blir det inget annat än ett lösa antaganden som cover för att knyta sina egna idéer till. Att Jonas ville vinna valet för Jeanettes skull är kanske lovvärt om man bara ser till en enda människas behov, men att styra ett land kräver en bredare tankegång än så och jag undrar lite hur Jonas värderar oss övriga ca 9 miljoner invånare?
Idéerna i sig om förstatligande och utrensning av privata initiativ, kan vi lätt jämföra med de som rådde i dåvarande Sovjetunionen under 20-30 talet. Där den extrema kommunistiska regimen rensade även med vapenvåld, bland de som ägde eller drev sina företag. Resultatet av det borde vi som har en fri skola med historieundervisning, vara väl medvetna om. Ett skräckvälde med ett land i förfall.
Sammanfattningsvis kan jag bara konstatera att det Jonas verkligen presenterade var en vilja att ta avstånd från extremism. Med en presentation som visar att han själv driver ett extremt parti borde han kanske mot bakgrunden i sitt tal, rent logiskt avveckla detta, för att behålla trovärdigheten kring sin egen person.
En annan reflektion jag gjort under denna vecka var att jag nu för tiden förstår ett uttryck som jag själv ansett som rätt lågt och tarvligt, "Viiisa pattarna".
Var lite dåligt insatt i gruppen Femen och deras uttryckssätt. Men deras budskap är skrivet på brösten. Blir man osäker på vad en kvinna vill och om hon tillhör Femen, så har uttrycket en viss legitimitet.
Fortfarande lite lågt, men om man premierar uttrycksfriheten så kan det vara en väg att gå...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar