fredag 30 mars 2012

Tack för det Telia

Har helt kommit i otakt med mig själv och dygnsrytmen efter en period med mycket jobb 24-7.  Men det är inte helt ovanligt så det är bara att bita ihop och köra på ett tag till så blir allt säkert bra på sikt...
Men visst är det lite märkligt att man måste ha ännu mer stimuli för att hålla igång när man är lite sliten, så valet blir att ta åt sig ännu lite till.. Klokt? Nä!

Sist jag hade en sånhär period somnade jag på jobbet, kan vara helt ok om det är en paus och man hittar någonstans att ligga, men jag somnade på kontoret pratandes i telefonen. Allt hade kanske varit frid och fröjd om jag somnat bakåtlutad i stolen men varför göra det enkla?
I min iver att hålla mig igång hade jag tagit fram papper och penna för att göra flitiga noteringar i samtalet, och av någon outgrundlig anledning hade jag även öppnat korken på en tuschpenna...

Smaken av tusch är sådär kan man säga, inget jag rekommenderar till lunch.. .. eller middag faktiskt..
En liten egenhet med tusch är att det också ger en del spår efter att man haft det i mun en stund. Jag har för mig att det finns en hundras med blå tunga, jag kan ha fel, men om det är så så borde avelsregistret undersöka om det saknas tusch på kansliet..
Hur som helst så blir man inte särskilt snygg av tusch i munnen och inte heller av tangentbords mönster över pannan och kinden. Hur det än är så är det de små estetiska detaljerna som tar öven, när skeppet sjunker.
En annan detalj jag upptäckte var att om man somnar med halvt om halvt öppen mun över ett tangentbord, så upphör vissa funktioner i det att fungera.

Hur länge det går att sova som en rotvälta i en kontorsstol är omtvistat har jag hört, men jag tror inte att jag sov alltför länge. Hur lång tid det tar vakna där finns beskrivet i en matematiskt formel omvänt proportionellt  E=mc2. Där E är uppvakningstiden, m är antalet betraktare och c ljusets hastighet.

Man vaknar helt enkelt skitsnabbt!

Kanske tur det? Jag vet inte? Men det märkliga är vad som händer när man vaknar.. Den första tanken: "se ut som du aldrig somnat".
Visst man kan sträcka upp sig spärra upp ögonen och tagga igång rent allmänt, men det finns vissa spår som just i det läget blir oförklarliga. Tusch och tangentbord..

Det något irrationella sättet man agerar på när någon betraktar en med ett outgrunligt flin hjälper en föga att ta upp tråden där man tappade den. Genast börjar man famla efter småsaker tills det går upp för en att man är avslöjad och får lov att smälta "skammen". Nja det var kanske ett hårt ord, men lite pinsamt är det.
Vad i alla fall jag glömde var telefonsamtalet.
Det är tur att de flesta som ringer hit känner till att vi har en väldans dålig IP-telefoni. Bradband och allt fungerar som ett EKG ungefär. ett riktigt irritationsobjekt i vanliga fall.

Men när sånt här händer (inte särsklit ofta) så är det bra att de konstiga ljud man ger ifrån sig bertraktas som telefel och lägger på luren för att ringa upp senare.
Tack för det Telia!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar