Socialstyrelsen rekommenderar ljudfria konserter!

Nja; inte riktigt så, men lite provocerande kände jag för att vara.

Visst är det skönt att ha en myndighet som tar ansvar för allas bästa och verkligen ser till människan alla behov och begränsningar.
Socialstyrelsen överväger att sänka gränsen för de ljudnivåer som får spelas, och gäller det vad jag förstår PA-förstärkt musik.
Jag ska inte raljera över en enskild forskares resultat och konklusion av det han gjort, men jag tycker att det är intressant att göra ett svep över vad som inryms under detta och vilka eventuella konsekvenser det kan få.

Jag tillhör den generation som gick på konserter med sån massiv ljudvolym att en krock i 50km/h kändes som en klapp på kinden. Vi visste om att det fanns en uttalad konkurrens om vem som kan spela högst, och med dom förutsättningarna tog vi med lämpliga hörselskydd för upplevelsen av en energifylld konsert ville vi inte vara utan.

Att man senare har följt utvecklingen och skaffat bättre utrustning och fler kompetenta tekniker, har gjort att konserter idag oftast är med njutningsbara och en lisa för själen både som hör- och synupplevelse. Det finns idag regler för ljudnivåer som jag själv tycker är bra och hanterbara. Problemet är bara att alla följer inte dessa, och det finns ljudtekniker eller kanske mer "ljudfixare" för att inte sabba namnet ljudtekniker, som inte förstår vad de håller på med och som absolut inte håller sig inom de givna ramarna. Trist men sant.

Jag tycker att man skulle vara bättre på att följa upp de regler som redan finns, än att sätt upp nya som inte heller de kommer att följas om man använder samma kontrollsystem som idag. Det blir bara de stora eventen som kommer att bli kontinuerligt kontrollerade och det kanske är på dessa ställen som konsekvenserna också blir som störst om publiken inte får den upplevelse de betalt för.
För hur det än är med nytta och hälsa, så vill vi också emellanåt få en kick av något vi uppfylls av och vill känna att vi är en del av. Ska vi då stå på avstånd och inte känna den känslan, kommer vi då att gå dit över huvud taget?

Det märkliga med ljud, är att det finns ljud överallt. Nästan överallt i alla fall.
Och ljud av olika slag kan vara en del av upplevelsen, går på en motorshow och dämpa ner ljudet hur kul blir det då? Gå på en slutspelsmatch i ishockey på Hovet och be allla dämpa sig. Eller gå på en flyguppvisning där inga motorer får låta, för att inte tala om att sitta på en rolig teater med en hästskrattande gäst i örat, som spränger alla ljudvallar som finns. Hur ska vi komma till rätta med dessa problem?
Jag vet inte om det ens är möjligt att komma ut och kontrollera alla riskmoment runt ljud, så en stor del av problemet kan lösas genom att tillhandahålla hörselskydd av olika slag. Då har den enskilde möjlighet att ta ett eget ansvar också.

Givetvis bör de gränser som finns idag hållas och det finns bra system med möjlighet för dokumentation av musikeventet, så varför inte börja där i större utsträckning. Givetvis borde det också finnas på akustiska event, eftersom även dessa ljudnivåer kan nå skrämmande högt.
För det är väl så att det är problemet med ljudet man är ute efter och inte musikstilen?

Rock on!

Pajer och Pinjatas

Det är mycket som händer nu! Det är den tiden på året som allt på något sätt återföds och intar sin gamla skepnad. I alla fall till det yttre! Jag tror min finaste björk utanför fönstret är precis lika skirt grön som vid denhär tiden förra året. Eldarna som häromdagen markerade våren intåg, eller kanske bara behovet av att bränna skräp, har nu slocknat och alla pajer som kastades den 1.a maj har landat och jag hoppas att de som kastade dem inte halkar och slår sig i smeten som blev över.

Jag tillhör den grupp som inte riktigt har förstått värdet av 1.a maj som helgdag. Som återhämtningsdag och vilodag efter ett hårt Valborgsfirande, kan jag förstå värdet av en ledig dag. Men ska det vara helg? varför har vi en en gemensam helgdag i så fall för alla att hedras, även grupper som uppfinnare, ingenjörer, läkare, präster, administratörer, entreprenörer, och ledare.
Jag vill mena i vi i Sverige har kommit väldigt långt i vår utveckling och har en väldigt hög levnadsstandard, så vi borde kunna öppna båda ögonen och se till alla som bidrar till utvecklingen av landet. Vi har ett bl.a en fantastisk tillgång i en fri skola, där alla ges möjlighet att utvecklas. Barnen kan till och med välja mellan skolor och hitta den som passar deras instuderingssätt. Här finns stor möjlighet till individuell utveckling och möjlighet att välja inriktning på den framtid eleven skall kliva in i, och alla kommer att behövas. Det kommer också alltid att finnas skillnader i löner, så valet av inriktning kommer säkert att kunna påverka den framtida lön jag kommer att få. Men inget är hugget i sten så min möjlighet att utvecklas och gå vidare kommer alltid att finnas där.
Lön och människovärde ska heller inte förväxlas. Vi väljer väl fortfarande vem vi vill vara oavsett vilket jobb vi har?

Det finns många människor som bidragit till att Sverige är där vi är idag, här finns ett tvärsnittet av befolkningen representerad. Den första maj firar arbetarrörelsen med att gå ut och kasta verbala pajer på de som de politiskt röda tycker fått för lite paj kastat på sig under det gångna året. Och det väl tur att det är pajer som kastas, för tänk om det varit sten, då hade någon kanske påmint om det gamla talesättet: "Kasta inte sten i glashus". För hur det än är så har det under efterkrigstiden varit mycket rött vid rodret i Sverige. Under decennier kan man säga. Det märkliga var att även då gick tågen och de var längre än idag, för att protestera mot högern, som satt i opposition.
Om man nu hade en regering som hade makten att regera rött, varför protesterade man och gav skulden till de som satt i opposition? Har aldrig riktigt kommit underfund med detta.

I år fanns det också en Skånsk paj-variant representerad, där V lät barn slå med pinnar på pinjatas med bilder av regeringsmedlemmar. Ett tilltag som den ansvarige tyckte såg lustigt ut.

Jag anser att förra årets galna attentat i Norge, vars rättsliga efterspel precis har börjat, borde kunna skänka viss sans till politiker och politiska aktiviteter i alla läger. Vilka signaler skickar vi till de barn som uppmuntras att slå på bilder av politiker. Är det så man ska hantera sin brist på politiska idéer och sin egen litenhet, att slå på andra? Jag tycker inte att det är ok.

Ibland funderar jag verkligen om det är ideologier som lockar politiker att bli just politiker, eller om det bara är ett maktbegär och ett konfliktsökande där alla medel är tillåtna. Misslyckas man så kan man alltid skylla på någon annan, även på den som inte har mandat att utföra sin politik. Och har man slut på idéer kan man ju alltid fixa en pinjata att slå på. Det skulle vara kul att läsa en psykologisk analys över det tilltaget.

Jag tror att visar vi tolerans mot varandra och vågar ta ansvar för vårt eget liv, så behöver vi inte kasta vare sig pajer eller lära barn slå på pinjatas med bilder av verkliga människor, för att få komma till tals.

Cykla med hjälm.... Gubbe med keps...

Jag vet inte hur ni ser på detta, men jag har min åsikt och den kommer här...

Jag kör en hel del bil och cyklar också för all del, i alla fall under sommarhalvåret. Jag cyklade faktiskt en sväng ikväll för att ta en sväng runt stan och titta till utelivet och till viss del innelivet också.
När jag var sisådär en sex år, strax efter högertrafikomläggningen, så gick jag och jag tror alla jämnåriga med mig i den lilla håla jag kommer ifrån, i stadens Trafikskola.
Jag minns fortfarande hur vi cyklade runt i ett minisamhälle med massor av småvägar, trafikmärken och en riktig Polis. När vi hade klarat ett muntligt och praktiskt prov fick vi körkort på cykel. Mycket stolta var vi!

Nu för tiden ringer en förening en gång per år till mig som företagare, för att försöka få loss sponsorpengar för att dela ut gratis cykelhjälmar i en skola som ligger i ett av de mer välbärgade områdena i stan.

Jag brukar tacka nej till erbjudandet att bekosta hjälmarna, men ställa en följdfråga om det ges någon vettig trafikutbildning. Nu är det dethär med definitioner, vad betyder vettig i detta fall..??
Jag har som referens min gamla trafikutbildning, men det verkar inte finnas något i paritet med denna.
Man delar hellre ut gratis hjälmar än gratis trafikutbildning.

Jag har vid något tillfälle även föreslagit att man kanske skulle ge en speciell hjälm istället för körkort när man klarat trafikutbildningen. Men det är tydligen inte rättvist. Och rättvisa måste vi ju vara! Vad nu rättvisa är??? ...och vem bestämmer vad rättvisa är?

Det intressanta i detta är ändå att det skapats en lag med hjälmtvång på cykel till man fyllt 15 år, har jag för mig. Det verkar också som om det är någon oskriven regel som säger att om man har cykelhjälm så är man odödligt och även ofarlig för sina medtrafikanter. Att med den förutsatsen förmedla någon större kunskap om trafikregler och trafikvett verkar totalt onödigt.
Den attityden verkar på något sätt även vara monterad i vissa typer av cykelhjälmar för vuxna. Lite grann som "gubbe med keps" syndromet i bilar, eller "kvinna med kundvagn" på rea.. Har man väl dessa attribut så ligger ansvaret för hur jag beter mig, på alla andra. En slags alibimarkering.

När jag cyklade ner på stan ikväll på cykelbana, lagligt med lysen och allt, så får jag möte av vad det verkar två familjer med sammanlagt sju cykelhjälmsförsedda pedaltrampare i en grupp. Det jag lärde mig redan som liten att hålla till höger vid möten var ikväll helt onödig kunskap. Om någon har kört bil norröver i Sverige och kommit på en väg med renar, förstår ungefär hur dethär mötet med rättvisemärkta cyklister slutade. Jag skulle vilja beskriva den rättvisan som trafikanarki. Inget som bekymrade den vuxna delen av klungan.. heller...

Det var inte på något sätt en unik situation och det händer väldigt ofta att jag får möte med cyklister och mopedister som kör på fel sida vägen, gärna i krångliga korsningar också.

Visst det är ju inne att bryta mönster och finna sin egen väg, men i trafiken kan det vara otroligt lämpligt att följa basic-reglerna av ren självbevarelsedrift. Det är säkert bra med en cykelhjälm, men jag inte inte helt hundra på att den räddar livet på någon som hamnar under en bil. Man kan inte heller förhandla bort sitt ansvar om hur jag sätter medtrafikanter i dåliga situationer heller. Och jag funderar hur man tänker då man kränger en måttligt snygg sponsrad potta på huvudet på sitt barn och skickar ut i trafiken, utan att ens veta åt vilket håll man väjer.

Hjälm kan vara bra, men utan trafikvett är den bara en något vassare mössa!

Heder!!??

En ung kvinna har hittats mördad i Landskrona och hennes bror och mor sitter häktade för dådet!

Heder???

Nu sitter de anhöriga ännu så länge bara häktade och är inte dömda för mordet, så i lagens mening är de väl fortfarande oskyldiga. I alla fall till det, även om de i pressen redan är dömda. För här i Sverige är vi juridiskt oskyldiga till motsatsen är bevisad. Men det är bara något som verkar gälla innanför domstolarnas väggar.

Jag är inte helt insatt i alla delar av fallet och är långt ifrån Leif GW´s kunskap inom området, men när jag läser om den intervju som gjordes med mordoffret Maria strax innan mordet, så målas en bild av hennes liv upp, som är väldigt främmande och skrämmande för mig. Tvångsgifte, våldtäkt och flykt undan den hederstänkande familjen.

Visst är det väl så att varje familj har sin egen domstol. Det är en del av uppfostran. Gör du sådär, så blir det inget lördagsgodis... Straff i måttliga proportioner.
Ibland kan jag tycka att den "domstol" som finns i hemmet = föräldraansvar kunde vara lite mer aktiv.

Det finns även små domstolar i alla typer av sammanslutningar där egna regler gäller för de som är medlemmar. Det gäller allt från idrottslag och frimurare till mer ljusskygga grupper.
Skillnaden där är att de grupperna väljer du själv att gå in i och får då ta konsekvensen av detta. Det brukar vara olika svårt att ta sig ur dessa grupper, så det kan vara bra att tänka till innan man går in i dem. Tänker då främst på de mer ljusskygga.

I en familj föds du in och som alla vet kan man inte välja sina föräldrar. Det som jag en gång fick lära mig i skolan var att vi i tonåren gör en revolution mot våra föräldrar för att ta ett steg mot vuxenlivet och då visa att vi kan stå på egna ben och är självständiga människor fullt kapabla att ta våra egna beslut. Förhoppningsvis ska uppfostran ligga till grund för att vi också blir självständiga och ansvarstagande för vårt eget liv.

Nu sitter en mor och hennes son häktade för ett mord på deras dotter/syster, visserligen inte dömda. Men där finns en bakgrundshistoria och omständigheter som gör att de initialt är huvudmisstänkta. Allt verkar "hedersrelaterat".
Det där ordet, heder, är för mig lite splittrat i dessa sammanhang. Jag hoppas kunna uppfostra min dotter till att bli en hedersmänniska som vågar stå upp för sig själv och visa tollerans mot sin omgivning och deras beslut. Det är min syn på heder. Även om någon jag älskar väldigt mycket tar ett beslut som jag tycker är dumt, så behöver jag inte ta ansvar för det. Jag har rätt till en åsikt, men har väl ingen rätt att döma.

Inom hederskulturer verkar det som om dessa familjedomstolar delar ut straff presumtivt. Istället för att uppfostra ett barn till en självständig människa så gör jag valen i dennes liv utifrån mina behov som förälder.
Vad händer då när den genetiska klockan klämtar och revolutionen mot sina föräldrar börjar tränga på?
I den värld vi lever idag så tror jag det är svårt att stoppa ungdomar att söka information och se att det finns möjligheter att leva ett liv man själv har makten över.

Det jag läst om Maria, verkar vara ett liv på flykt. En flykt från familjens domstol. En flykt från de straff hon tidigare belagts med och nu varit fredlös mot sin familj.
Mot den bakgrund jag har, så har jag väldigt svårt att förlika mig med det hedersamma i att ta livet av en familjemedlem som valt att gå en egen väg. Passar inte den vägen mig, behöver jag inte gå den. Det är mitt val. Det mest hederssamma måste väl ändå vara att våga släppa den som hittat en egen luft att andas istället för att kväva dess ursprung?

En mor och bror sitter häktade för ett mord på sin dotter och syster, och jag kan för mitt liv inte förstå varför det behövde hända!

Hva goer vi nu, lille du?

Musik musik musik!

Det finns väl inget som kan invadera hjärnan och ta så mycket plats som musik?
En refräng, ett bra komp, en lite stöddig basgång eller bara en textrad, kan verkligen slå sig fast i huvudet när man minst anar det!

Det har varit lite för lite sömn några dygn nu, så mitt i kontorsarbetet som just nu känns... omfattande, så lever hjärnan sitt eget liv och kommer dragande med olika slingor av musik för att liva upp tillställningen. Tror jag i alla fall?
För det kan väl inte vara för att distrahera mig ..?? :-/

Sitter och tokstirrar på ena skärmen (har fyra och tre datorer..), när solen bryter igenom min björk utanför fönstret. Strålarna verkligen borrar sig in mellan skärmarna och vips så ekar det "Oh´Boy vicket vackert väder, solen skiner idaaau" i mitt huvud! Snabbt letar jag fram Spotify-ikonen och inom några sekunder hör jag Peps lite säregna röst leta sig ur högtalarna. En rätt skön känsla av försommar börja spira på kontoret. som tur är har jag utrustat det med lite allehanda instrument, så här kan jag köra playalong varianten utan någon större ansträngning.
Hmm... 4:04 var den inte längre?

Jäklar nu hamnade jag 4:04 efter i schemat också!

Skrivbordet ser ut som ett kaos med papper överallt och allehanda kontorsverktyg. Dagens projekt var att ta mig ner till träytan på bordet och se om det är Bok eller Ek. Funderar på att skaffa ett litet avlastningsbord, så jag måste ju se vad det är för trä så jag köper något som passar. För dom finns väl inte med laminerat papper på direkt? Ska kolla med  Helena Köhl som har den utmärka homestylingsidan!

För rätt många år sedan hörde jag berättas om det papperslösa samhället. Nu menade man nog inte de "papperslösa" flyktingarna, utan mer att det skulle bli fullständigt ute med papper eftersom allt skulle kommuniceras via TV och Datorer. Jo jo; vi är inte där ännu! Inte jag i alla fall!
Med den utveckling vi ändå haft med kommunikationssamhället och med tanke på att jag har dessa tre datorer, så borde mitt kontor vara fullständigt befriat från allt vad papper heter, kanske till och med svårt att hitta papper på toaletten...  Men jag fullständigt drunknar i alla papper!
Visst firman är rätt stor så mycket blir det där, men här dansar ... jahapp "Private dancer"..  det in papper i sån stor mängd att jag knapp har plats för datorerna. Ska det vara så? Var det inte tvärt om?

Kanske är det musikens fel alltihop, eller rättare sagt min kärlek till musiken som ställer till problem. har inte hittat någon bra låt att associera returpappersinsamling med. "Panta mera" funkar när jag samlar in burkarna och PET-flaskorna.

Läser en rubrik på dagens VLT som ligger bredvid mig: "Kvinna fick fel njure bortopererad"..
Undrar jag om de har musik till jobbet på kirurgen, vad spelar dom i så fall nu?
Hva goer vi nu, lille du?

Rock on!

Tack tack tack!

Jaha; så var den stora dagen här!

Har inte känt någon som helst stress inför att bli mogen yngreäldreåring...
Känner mig mycket piggare och energifylld än på många år, så allt är bara positivt!

Vill passapå att tacka alla för alla gratulationer som jag fått och som varit av varierande modeller, även den mest avantgarde varianten...

Dagen började med ett Chicagomål på Statoil Häggvik och slutade, nåja den är inte helt slut än, men sista målet för dagen var en fantastisk middag på Franks! Sitter nu och avrundar kvällen med lite tankar om framtiden i skimrett av bubbel från Pol Roger!
På något sätt så kan jag inte bara se framåt och lägga kursen utan att se lite i backspegeln och reflektera över vad som tagit mig hit där jag är idag!

Mycket arbete...!!

Jo; har jag har jobbat mycket och länge, men jag tycker det är riktigt roligt att jobba och ha mycket för mig! Allt jag gjort har inte varit lyckat, men ändå gett mig en lärdom eller visdom på något sätt. På något sätt s¨å tycker jag att det som har gått som på räls och varit enkelt har gett mig mindre lärdomar än det jag fått kämpa för, så att den visdom jag kan dela med mig av är att det lönar sig att kämpa mot det mål som är viktigt för mig!
Det är inte alltid det är lätt att se vägen dit från början, men vågar man öppna sig och betala ett pris för att nå framåt, så finns det mycket att nå och vägen kan bli väldigt lärorik!

Av alla lärdomar jag fått så är den att våga släppa det som bara dränerar mig på energi, mest värdefull. Välj en annan väg helt enkelt. Därmed inte sagt att allt måste glida som allra minst friktionsfritt, för det gör det i princip bara när man uppfyller andras önskningar. Kan vara kul ett tag men man blir väldig tom efteråt!

Jag önskar alla ett fantastiskt bra och innehållsrikt liv och nyckeln till det håller vi alla själva i och den ser väldigt olika ut från person till person!

I glaset bland bubblorna kan jag se den enklaste av alla visdomar: Det har tagit 50 år att bli ett halvsekel år gammal!

Återigen tack för all uppvaktning!

Vad ska hen heta? Lars-Britt....

Den där beteckningen Hen, den könslösa betäckningen på människa, spökar för mig igen..
Borde kanske skriva om något annat just idag, men jag har inte riktigt blivit klar med hen, än!

Läste en artikel som om jag förstod den rätt menade att hen kan vara det viktigaste ordet som kommits på, för att utradera de könsroller som sätts redan på BB..

Rätta mig om jag har fel, men hen betyder väl människa utan någon könsbestämning?
Eller betyder det bara könslös varelse?
Eller är det bara könslöst?

Jag är lite konfunderad där!
Lever vi mitt i en brytpunkt där allt ska bli neutralt?
Hur kommer det att låta när någon bekant fått barn, om benämningen barn finns kvar?

-Har du hört att Olle och Stina har fått en hen?
-Nä; va säger du. Va kul! Vad ska hen heta?
-Lars-Britt!

Ja; om man inte får könsbestämma barnet, så kan man väl inte heller få lov att avslöja det med ett typiskt pojk- eller flicknamn? Då måste vi väl antingen ge dubbelnamn som Inga-Johan, Allan-Ellen eller Hjördis-Lennart, eller komma på helt nya namn som Ingenaning, Varkenellert, B1 och B2.
Vem försöker vi lura och till vilken nytta?
Är det inte viktigare att vi lär våra barn att bli trygga i sig själva och växa upp som kvinnor och män som har egna val att göra och fria att välja sitt eget sällskap?

Jag vet verkligen inte varifrån detta påfund kommer och det viktiga med att obestämma någon. Våra fortplantningssignaler sitter väl djupare än i vår kognitiva del av hjärnan, så vi kommer väl ändå att styras av reptildelen, men nu få ytterligare något att misslyckas över och bli belagd med skuld och skam. Något som inte brukar vara särskilt utvecklande. Är det något vi är bra på så är det belägga andra med skuld. Jag vet inte om det är särskilt lyckat att vika in på ännu en begränsningsväg där vi inte ens får uttrycka det vi ser som mest uppenbart?
Hur ska vi rent logistiskt implementera detta?
Börja med att ta bort herr- och dambastun på badhuset eller ska det installeras en till?
Är det någon som vill åka på modemässa och se kläder figursydda för hen? Vilken typ av hen ska den vara figursydd för?

Min åsikt är att släppa hen-tråden och arbeta med och för jämlikhet i verkligheten istället, där vi alla har ett lika människovärde!

För det är väl verkligeninte så att någon på allvar tror att det är en bulle en havande kvinna har i magen, när de hör: "Hon har en bulle i ugnen?"
-Va blev den en hen (människa)??? Skulle hon inte få en bulle???

Sov gott kvinnor och män!