tisdag 15 maj 2012

Att hoppa på tåget...

Oooohhh... Vilket drag!

Har precis kommit hem från Svenskt Näringslivs Framtidsdagar och fått massor med inputs och energi att lägga på mitt företagande.

Det finns massor med funderingar runt allas enskilda företagande och företagande som som affärsidé. Vi har i dagarna två haft workshop med uppgifter om allt från framtidens företagande till idéer att lösa problemet med dagens höga ungdomsarbetslöshet. Det mest spännande med årets möte var integrationen med SM i Ung Företagsamhet.

Det som slog mig mest var all den energi, framåtanda och målmedvetenhet som alla UF ungdomar visade upp. När jag betraktar den attityden från en företagarposition så känns problemet med ungdomsarbetslöshet, som litet. För har man en stark vilja att genomföra något som betyder mycket för en själv, så brukar man hitta en väg att genomföra det. Här fanns det verkligen idéer, vilja och målsättning.

Men trots allt så har vi en stor ungdomsarbetslöshet och emellanåt så kan jag känna mig lite ensam i tankarna runt varför vi hamnat här där vi är idag. Men styrkan med att träffa företagarkollegor är verkligen att se att alla är väl införstådda med problemet och har tänkt på både orsaker och lösningar för framtiden. Det finns verkligen en beslutsamhet att försöka komma tillrätta med problemet och göra Sverige till en ännu starkare och konkurrenskraftigare aktör i världshandeln. Men vi behöver hjälpas åt. Vi behöver också politisk styrning som i grunden stimulerar detta.

Entreprenörsskap är något som jag tror alla behöver utbildas i redan i skolan. Oavsett om man kommer att bli egen företagare eller anställd, så måste man ha en attityd där man gör sig själv tillgänglig och medveten om sin delaktighet i den gemensamma försörjningen, samt ansvaret för sig själv. Det fanns många gemensamma beröringspunkter i de historier jag fick höra, men den minsta gemensamma nämnaren handlade oftast om den enskildes attityd. Attityden till sig själv och attityd till arbete.

Jag vet inte hur det kunnat gå så tokigt att stora delar av en generation vuxit upp med attityden att man kan välja om man vill arbeta, för försörjningen löser sig ändå.
Mina frågor i detta är: Har vi då inte skaffat oss ett för omfattande välfärdssystem som istället för att vara solidariskt i fråga om att ge alla en gemensam möjlighet till utbildning, vård och omsorg, istället gjort stora delar passiv och konsumerande av det gemensamma systemet?
Har vi verkligen råd med det i en snabbt stegrande konkurrens från omvärlden?

En av de största motivationsfaktorerna vi har idag, är ekonomi. Den personliga ekonomin styr mitt liv och vad jag kan få ut av det. Är det då verkligen klokt att samtidigt som det finns ett stort glapp mellan rekryteringsbehovet för företagen och den stora ungdomsarbetslösheten, ha system som kan uppfattas som stimulerande av passivitet? Jag tror inte det.

Jag tillhör den grupp som tror på ingångsarbeten och ingångslöner, för att skaffa ungdomar en position att själva ta kontroll över sin karriär. Det måste vara bättre att komma in på arbetsmarknaden och att under en period få möjlighet att lära sig vad ett jobb är, vilket ansvar man har för att sköta det samtidigt som man har möjlighet att på detta sätt visa på sin vilja att delta i arbetslivet. Här kan mansnabbt påverka sin löneutveckling och samtidigt kunna få en bra första referens i sitt CV.

Allt som är gratis är ingenting värt..
Jobb är ingenting man får, utan man måste förtjäna en anställning. Det är priset jag måste betala som anställd eller som företagare.
Lön är heller ingenting man får, utan det är vad man förtjänat av att göra sig tillgänglig och utfört ett arbete.
Det är något som måste implementeras tidigt i skolan. För det är verkligheten för oss som driver företag. Vi måste ständigt utveckla våra produkter och tjänster samtidigt som vi måste sälja och göra dessa tillgängliga för de som vill köpa, för att kunna få betalt för det vi utför. Det är en cykel som påverkar hela företagandet och möjlighet till anställning.

Det finns en massa ordspråk och kloka sägningar om detta, allt från: "som man så får man skörda", till "framtiden börjar idag, det är dagens beslut som ligger till grund för vad du gör imorgon".

Har vi nu sått ett överdrivet och kontraproducerande välfärdssystem, så är det förmodligen skörden av detta vi ser idag. Det innebär att vi måste ta ett nytt beslut idag för att han något kvar att kunna göra imorgon, och ändra den inslagna vägen som i längden är förödande för välfärdssystemet i stort. Varför då inte kliva på tåget och prova ett system som är helt utan kostnad? Att få en lägre ingångslön med möjlighet att snabbt påverka min egen löneutveckling.
Jag tror det kan vara en bra början till attitydförändring.

Over and out!

1 kommentar: